Radon

Radon finns naturligt i markmaterialet i flera områden i kommunen. Detta kan medföra risk för förhöjda halter inomhus. Det enda säkra sättet att ta reda på radonhalten i sitt hus är att genomföra en mätning.

Sverige har ett riktvärde för radon i bostäder, radongashalten ska vara lägre än 200 Bequerel per kubikmeter luft. Som fastighetsägare bör du mäta radonhalten i ditt hus, och vidta åtgärder om halterna av radon är förhöjda. Tänk på att det kan variera från hus till hus beroende på en rad olika faktorer, så det går inte att avgöra radonhalten i ditt hus utifrån till exempel vad grannen har i sitt. Ditt hus kan vara byggt på ett annat sätt, ha annan ventilation, stå på radonhaltiga schaktmassor med mera.

Vad kan man göra åt förhöjda radonhalter?

Är radonhalten förhöjd i bostaden finns flera möjliga åtgärder, beroende på om radonet radonet kommer får exempelvis mark, byggnadsmaterial, vatten eller en kombination av dessa. Det är ofta klokt att göra åtgärder stegvis. Exempel på åtgärder är tätning av bjälklag, öka luftväxlingen genom installation av olika typer av ventilationsanordningar, installera radonsug eller radonbrunn.

Vem ansvarar för att mäta och sanera radon?

Det är fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som har ansvaret att kontrollera radonhalten. Hyresvärden eller föreningen är också skyldiga att sanera så snabbt som möjligt om radonhalten visar sig vara för hög. Det går inte längre att söka bidrag för sanering av radon.

Beställa och utföra mätning

Bergs kommun utför inte radonmätningar. För att beställa mätutrustning för att mäta radon i ditt hem rekommenderar vi att du själv tar kontakt med en ackrediterad firma som arbetar med sådant. När mätningen är utförd vill vi dock gärna ta del av resultaten för att bygga vidare på aktuell kunskap om radonhalter i Bergs kommun, kontakta oss på miljö- och byggavdelningen.

ackrediteringsregistret hos Sveriges nationella ackrediteringsorgan Länk till annan webbplats., SWEDAC, hittar du vilka ackrediterade mätlaboratorier som utför radonmätningar i Sverige.

För att mätningarna ska bli godkända behöver de göras under vintern då huset värms upp, vanligtvis mellan oktober och april. Det går också att också göra en rådgivande korttidsmätning som tar 2 - 10 dygn, men de mätresultaten blir betydligt mer osäkra.

Såhär går en radonmätning till

En mätning brukar sedan gå till ungefär på följande sätt: Genom spårfilmsmätning undersöks radonhalten i hus. Du sätter själv enkelt ut mätdosorna. Man skall ha minst en mätdosa per bebott våningsplan och minst två mätdosor vid enplanshus. Placera minst en mätdosa i ett sovrum och i rum där du vistas mest, dock inte i kök eller våtrum (mer detaljerad hjälp för hur du bäst bör gå tillväga med mätningen medföljer mätutrustningen).

Vill du mäta i exempelvis källare som inte är bebodd eller flera rum per våningsplan kompletterar du med ytterligare mätdosor.

Kostnaden är idag cirka 375 - 700 kr/hus, beroende på husets storlek och utformning.

Sanering av radon

Om du gjort en radonmätning i ditt hus och mätningen visar på värden med högre halter än 200 Bq/m³ bör du sanera huset. Det finns flera olika företag i Jämtland som kan hjälpa dig att finna lämpliga saneringsåtgärder och var eller vad radonet kommer ifrån. Du väljer själv vilket företag du vill anlita.

Mer om att sanera radon på Boverket.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hälsorisker med radon

Vid exponering av radongas utsätts kroppen för en ökad stråldos. Radondöttrarna fäster på partiklar i luften och följer med ner i lungorna. Detta kan leda till cellförändringar och lungcancer.

Strålskyddsinstitutet bedömer att omkring 500 lungcancerfall per år orsakas av radon i bostäder. Kombinationen rökning och radon ökar risken.

Om radon

I berggrunder och jordarter som innehåller uran och radium bildas en gas som varken luktar eller syns: radon. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar som kan fastna på damm och rökpartiklar i luften. Radon mäts i enheten Becquerel per kubikmeter luft (Bq/m3) eller per liter vatten (Bq/l).

Radon kan komma från marken, från byggnadsmaterial eller från vattnet.

Om husgrunden har sprickor och otätheter kan gasen från luftporer i jorden tränga in. Det gäller även otäta rörgenomföringar. I en byggnad råder normalt ett lägre tryck, på grund av ventilationen, än i den underliggande marken. Hur mycket radon som kommer in i byggnaden beror på hur huset är byggt och hur ventilationen är utformad.

Alunskifferbaserad blå lättbetong innehåller radium och avger radongas. Denna betong användes ofta som byggnadsmaterial mellan åren 1927-1975. Alunskifferbaserad lättbetong, så kallad blåbetong, innehåller ofta höga halter av radium och avger radongas. Betongstenarna förekommer framförallt som väggmaterial, men även som bjälklag. Hur hög radongashalten blir inomhus beror bland annat på ventilationens utformning.

Radonrikt vattnen förekommer relativt ofta i bergborrade brunnar och i kallkällor som tar sitt vatten från sprickor i berget. I grävda brunnar är radonhalterna vanligtvis låga. Det kommunala dricksvattnet har låg radonhalt. Om man har radonhaltigt vatten kan radongasen spridas till inomhusluften via de små vattendroppar som bildas när man duschar eller spolar vatten i kranen.

Mer om radon på Boverket.se Länk till annan webbplats.