Brytning av alunskiffer vid Storsjön - frågor och svar

Ovikens nya kyrka, en strimma av Myrviken och Oviksfjällen i bakgrunden.

Vi får just nu många frågor om brytning av alunskiffer vid Storsjön och har därför samlat ihop frågor och fakta för den som vill veta mer.

Vår bygd, vårt vatten – vårt engagemang

Bergs kommun har sedan lång tid engagerat sig i frågan om exploatering av alunskiffer i Ovikenområdet, tillsammans med Krokoms, Åre och Östersunds kommuner. Samtliga kommuner gränsar till Storsjön, som dagligen försörjer boende, företagare och besökare med vatten.

Vid en gruvdrift bedömer vi att bygden på västra sidan av Storsjön kommer att förvandlas från ett jord- och skogsbrukslandskap till ett omfattande industrilandskap och därmed förändra bilden av Jämtland och Storsjöområdet helt.

Storsjön är en källa till Indalsälven, som fortsätter ut i Bottenhavet nära Sundsvall. Om de tungmetaller som en gruvdrift kommer att få i dagen förorenar Storsjön, kommer det även att få effekter för Indalsälven, för de vattendrag som Indalsälven rinner av till samt för de landskap som vattnet i Indalsälven passerar på sin väg ut i Bottenhavet.

Vårt ansvar att bidra till en grön omställning

De tungmetaller och ämnen som är funna i alunskiffer i Ovikenområdet är eftertraktade och kan användas för att bidra till en grön omställning. Storsjöbygden och Jämtland vill och behöver vara med i den omställningen. Redan idag producerar området el från vattenkraft vindkraft, biobaserad kraftvärme och solenergi. Våra naturresurser bidrog år 2021 med 16,9 TWh, varav nära 90 procent av den exporteras till andra delar av Sverige. Det motsvarade nästan hela elanvändningen i Stockholms län. Det finns ambitioner att förädla en större andel av den hållbara elproduktionen som görs i Jämtland, vilket skulle bidra arbetstillfällen inom den hållbara omställningen, och därmed också bidra till en hållbar regional utveckling.

En ny och hållbar industri baserad på vår starka elbalans är på väg att växa fram. I Östersund planeras det för cirkulära industrietableringar, som på sikt kan komma att omfatta produktion av elektrobränslen, som kan är en viktig beståndsdel i tillverkningen av flytande bränslen. Dessa kan i sin tur ersätta fossila bränslen i vägtrafik, flyg och sjöfart.

En storskalig exploatering av alunskiffer nära Storsjön, så som ett av de mest aktiva prospekteringsföretagen beskriver den, riskerar regionens viktigaste vattentäkt och därmed både bofastas och besökares möjligheter att vistas utan risk i området. Och Storsjön och dess omkringliggande kommuner är populärt att besöka; år 2023 hade kommunerna runt Storsjön drygt 1 850 000 gästnätter. Drygt 32% av dessa – 604 000 gästnätter – är inresande till området. Prospekteringen saktar ner den samhälleliga utvecklingen av en bygd präglad av skogsbruk, rennäring och jordbruk. Källa: Inkvartering Resor och besök Turismräkenskaper - Överblick (tillvaxtverket.se) Länk till annan webbplats.

Bedömning av framtida miljörisker vid brytning av alunskiffer

Vår bedömning av hur stora miljöriskerna är vid en brytning av alunskiffer i Ovikenområdet bygger på två tidigare och likartade exploateringar: urangruvan Ranstad i Falköpings kommun och Talvivaaragruvan i Finland. Båda dessa gruvor – dagbrott som ungefär motsvarar de planer som presenteras för Ovikenområdet – visar dels att miljöriskerna är omfattande, dels att när något händer kvarstår effekterna under all överskådlig framtid. Talvivaaragruvans exploatering omgavs av sträng miljölagstiftning och toppmoderna metoder för brytning av alunskiffer användes. Inget av detta kunde hindra den miljökatastrof som brytningen ledde fram till.

De långsiktiga effekterna av brytning av alunskiffer i Ranstad

Gruvan i Ranstad drevs under fyra år och ledde till kostnader kopplade till miljö och sanering på en halv miljard kronor. Radioaktivt avfall efter brytningen, liksom annan påverkan på miljön som är direkt kopplad till gruvdriften har sedan brytningen avslutades krävt komplexa saneringar, kontinuerlig övervakning, säker förvaring och att förorenat material har transporterats bort för att kunna tas om hand på ett säkert sätt.

För att området ska skyddas från framtida ingrepp har området klassats som miljöriskområde. Ett miljöriskområde är så allvarligt förorenat att det med hänsyn till riskerna för människors hälsa och miljö är nödvändigt att besluta om begränsningar i markanvändningen, och idag finns två miljöriskområden i Sverige. Riskerna bedöms finnas kvar under överskådlig framtid.

De långsiktiga effekterna av brytning i Talvivaaragruvan

Talvivaaragruvan var den största nickelgruvan och urangruvan i Europa. Gruvan drevs också under fyra år och inledningsvis bedömdes kostnader kopplade till miljö och sanering uppgå till en halv miljard kronor, även om brytningen redan från början omgavs med strikta miljökrav, och en toppmodern anläggning skulle säkra en riskfri verksamhet.

Talvivaaragruvans dammar för lakvatten brast efter fyra år och förorenat vatten rann ut och förorenade vattendrag och sjöar nedströms gruvområdet. I området har man framför allt sett förhöjda halter av nickel, zink och uran. Även de höjda halterna av natrium, sulfat och mangan i vattnet påverkade, och ledde till rekommendationer att varken bada eller tvätta sig i sjövatten som förorenats på grund av utsläppen.

Vad händer när alunskiffer bryts?

När alunskiffer bryts och kommer i kontakt med luft och vatten frigörs bland annat svavelsyra, tungmetaller och radioaktiva ämnen. Dessa ämnen finns naturligt i bergarten. Om det regnar på dessa ämnen, eller om de läcker ut i vattendrag, kommer de att förorena vattendrag och grundvatten. Storsjön i sig är i dag vattentäkt för närmare hundratusen boende och besökare samt företagare. Även boende och besökare i området som grundvatten och vatten från Storsjön rinner av till kommer i så fall att påverkas i varierande grad.

Hur är det med avfallet från en brytning av alunskiffer?

Resterna av alunskiffer vittrar sönder, och risken är stor att radioaktiva ämnen och även tungmetaller och ämnen som liknar metaller – exempelvis arsenik - som i vanliga fall stannar kvar i jorden, läcker ut. Riskerna är störst i kontakt med vatten och framför allt med syre.

I Ranstad har resterna täckts av ett lager på två meter, bestående av bentonitlera, kalksten och morän. För att försöka hindra tungmetaller och radioaktivitet att läcka har man grävt diken så att vatten från resterna ska kunna samlas upp och tas om hand på ett säkert sätt.

Hur mycket alunskiffer kan komma att brytas här?

Ett av de realistiska scenarion som har presenterats av ett av de mest aktiva prospekteringsföretagen, visar på en årlig brytning på 5,9 miljoner ton alunskiffermalm under 11 års tid, vilket innebär att 65 miljoner ton har brutits upp ur marken efter den aktuella tidsperioden. Företaget räknar med att bryta alunskiffer vid Storsjön i ytterligare 100 år.

För att få en uppfattning om hur mycket det är, går det att jämföra med brytningen i Ranstad. Där bröts totalt 1,5 miljoner ton alunskiffer och idag finns det ungefär en miljon restmaterial kvar i miljöriskområdet.

Hur mycket uran innehåller alunskiffer i området vid Storsjön?

Mängden uran per ton bruten skiffer som kunde utvinnas i Ranstad var 300 gram uran. I Oviken är mängden uran per ton skiffer är ungefär samma som i Ranstad.

Källor:
Rapport från Sveriges Geologiska Undersökning om uranfynd i Oviken

Vill bryta uran i Jämtland - Vetenskapsradion Nyheter | Sveriges Radio Länk till annan webbplats.

Vilka andra ämnen är intressanta för en brytning av alunskiffer vid Storsjön?

Det alunskiffer som finns i Oviken innehåller också vanadin, zink, nickel och molybden som bedöms finnas i sådan mängd att det kan vara industriellt intressant att bryta alunskiffer i området.

Vanadin, och även nickel, har hittills ansetts intressant för att kunna tillverka bland annat flödesbatterier. Flödesbatterier är batterier som har stor kapacitet att lagra vind- och solenergi Källa: Första organiska batteriet lagrar både sol och vind - | forskning.se Länk till annan webbplats.

Det finns dock ny teknik för att tillverka flödesbatterier, Northvolt meddelade i november 2023 att de har utvecklat ett batteri som är fritt från vanadin, nickel och andra så kallade bristmineraler, som de kommer att börja tillverka kommersiellt innan år 2030.

Källa: Northvolt lanserar batteri utan bristmetaller - DN.se Länk till annan webbplats.

Hur är det med buller från brytningen av alunskiffer?

Det finns inga exakta beräkningar på hur mycket buller det kan bli från brytningen. Vi vet följande:

• Det är ett dagbrott, alltså en stor del av verksamheten kommer att ske ovan jord
• Materialet kommer att krossas och malas innan transport
• Materialet kommer att fraktas med väldigt stora grovtruckar, dels för att materialet är tungt, dels för att kunna frakta större mängder.
• Under tiden verksamheten är igång trafiken med material att vara kontinuerlig och omfattande.

Färdig råvara kommer att köras ut från området, och tillförsel av andra material samt förnödenheter kommer att köras in i området. När ett av de mer aktiva prospekteringsföretagens beräkningar på mängden alunskiffer som kommer att brytas under de första fem åren räknas om, går det att konstatera att den dagliga mängden bruten skiffer motsvarar lasten på cirka 1000 lastbilar.

Hur och var kommer den färdiga råvaran att transporteras från gruvområdet?

Ett av företagen tänker sig att transportera uranet med truck till Hackås, lasta det på järnväg och sedan frakta det vidare med tågtransport till hamnarna i Sundsvall vid Bottenhavet, eller Stjördal i Norge.

Var är det aktuellt att bryta alunskiffer nu?

Det finns några olika områden som har varit intressanta för de olika prospekteringsföretagen, dessa ligger alla på den västra sidan av Storsjön, i nära anslutning till Oviken. I samtliga fall beräknas Myrån att vara mottagare av restvatten från gruvområdena. Myrån rinner ut i Myrviken i Storsjön, mellan Fröjdholmen och Kejsarvallen.

Vad händer med landskapet om det börjar brytas alunskiffer i det aktuella området?

Bygden på den västra sidan om Storsjön kommer att förvandlas från sitt nuvarande jord- och skogsbrukslandskap till ett stort industrilandskap. Förändringen kommer att bli bestående, även om området efterbehandlas. Det är vanligt att övertäckta gruvområden omvandlas till grus- och sandslätter med mer eller mindre växtlighet på.

Det kulturlandskap vi ser idag på västra sidan kommer att med största sannolikhet att försvinna. Även om det planeras för och görs genomtänka återställningar i området kommer den biologiska mångfalden som finns där idag att påverkas i sådan grad att det är osannolikt att återställa området till hur det ser ut idag. Resurserna för ett sådant återställande är alltför stora för att det skulle anses vara ekonomiskt försvarbart.

Ett av prospekteringsföretagen anger att de ska använda avfallet för att fylla igen dagbrotten. När alunskiffer krossas för att kunna utvinna metallerna ökar volymen, vilket gör att resterna både kommer att fylla dagbrotten och leda till stora avfallsberg i området.

Det finns en informationsfilm - en visualisering - från 2013 som visar hur påverkan på området vid Storsjön skulle kunna se ut. Filmen togs fram av Bergs, Krokoms, Åre och Östersunds kommuner tillsammans.

Visualisering av hur området vid Storsjön kan påverkas av brytning av alunskiffer

Hur påverkas antal arbetstillfällen, behovet av bostäder och samhället i övrigt?

När gruvan anläggs kommer det att behövas mer arbetskraft än vi har i området idag för att utföra det arbetet. Det kan även innebära en ökad efterfrågan på bostäder och andra samhällstjänster. När gruvan väl är i drift kommer det inte att behövas lika många anställda. Vad som händer då med antal arbetstillfällen och efterfrågan på bostäder är svårt att bedöma.