Planprocessen

Ett planprogram upprättas i de fall det anses nödvändigt och kommunen gör en behovsbedömning om planens genomförande kan innebära en betydande miljöpåverkan. Ett samråd kring programmet genomförs där yttranden från sakägare och myndigheter sammanställs och kommenteras i en redogörelse.

Ett planbesked är ett mycket tidigt principbeslut och innebär att kommunen meddelar om vi kommer att inleda en planläggning för det aktuella området eller inte. Det är först när kommunen lämnat ett positivt planbesked som detaljplaneläggningen, alltså arbetet med att ta fram detaljplanen, kan börja på riktigt.

Även om man fått ett positivt planbesked utgör detta ingen garanti för att detaljplanen kommer att bli antagen. I vissa fall kan man också avbryta planarbetet.

Planbesked beviljas av miljö- och byggnadsnämnden.

När ett planarbete går in i samrådsfasen ska alla som har kunskaper om det område som ska planläggas få lämna in sina synpunkter och åsikter om vad som är tänkt att hända med området i framtiden. Samrådsfasen varar normalt i 3-4 veckor.

Samråd innebär att förslaget till detaljplan ställs ut i ett antal offentliga lokaler och läggs ut på kommunens webbplats. Förslaget skickas också ut till alla berörda, kommunens nämnder och styrelser, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter, intresseorganisationer med flera. Ibland ordnar kommunen också offentliga samrådsmöten.

När samrådstiden är slut sammanfattar kommunen alla synpunkter som kommit fram och sammanställer dessa i en så kallad samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen finns också kommentarer om hur man ska behandla synpunkterna.

Miljö- och byggnämnden eller Kommunstyrelsen tar sedan ställning till samrådsredogörelsen och beslutar om hur arbetet ska fortsätta.

Efter samrådsfasen kommer granskningen. Vid granskningen ska kommunen avgöra hur de synpunkter som framkom vid samrådet har påverkat planförslaget.

Granskningsfasen pågår i minst tre veckor och innebär att planförslaget åter finns tillgängligt i ett antal offentliga lokaler (I Berg brukar det vara på kommunhuset i Svenstavik och på biblioteken) samt på kommunens webbplats. Om planförslaget kan intressera många i något visst område brukar man även försöka se till så planen finns tillgänglig i någon lokal i det området.

När granskningstiden gått ut, sammanfattar planhandläggaren alla synpunkter som kommit in i ett så kallat granskningsutlåtande, där planhandläggaren också föreslår hur synpunkterna ska behandlas. Miljö- och byggnämnden eller Kommunstyrelsen tar sedan ställning till förslaget.

Om planförslaget ändras efter granskningen måste det ställas ut igen. Om ändringarna bara berör ett fåtal personer har kommunen dock möjlighet att hantera ändringarna enligt reglerna för standardförfarande. Annars är planförslaget färdigt för antagande.

Detaljplaner antas normalt genom beslut i Miljö- och byggnämnden, men det kan också vara Kommunstyrelsen som behandlar besluten.

Om det handlar om enklare ärenden, eller om ärenden där principfrågorna redan blivit avgjorda i ett annat sammanhandhang, så kan miljö- och byggnämnden fatta beslut om att anta detaljplanen. Detta framgår i så fall alltid av handlingarna.

De som fortfarande har synpunkter på planförslaget, men som inte fått sina (skriftliga) synpunkter tillgodosedda under processens gång, får veta vem som ska fatta beslut om att anta detaljplanen och när detta kommer att ske.

Om man berörs av en detaljplan och har haft synpunkter som inte blivit tillgodosedda, och även lämnat skriftliga invändningar mot planen under processens gång, har man rätt att överklaga beslutet om detaljplanen hos mark- och miljödomstolen.

Om du inte är sakägare, utan har synpunkter på ärendet mer allmänt, kan du endast agera före det att planen antas. Det kan du till exempel göra genom att på olika sätt väcka opinion i frågan, eller genom att kontakta de förtroendevalda som ska besluta i ärendet.

Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter att den antagits, om ingen överklagat planen.

Att detaljplanen vunnit laga kraft innebär att kommunens bygglovshandläggare kan pröva bygglovsärenden mot detaljplanen, och att det är möjligt att påbörja utbyggnad av till exempel vägar och ledningar. Detaljplanen är nu juridiskt bindande.