Markanvändningsanalys

För att synliggöra förutsättningar för etablering av storskalig vindkraft i kommunen har en kartläggning utifrån nationella underlag och generella antaganden genomförts. Markanvändningsanalysen utgör ett underlag för fortsatta analyser och beslut kring markanvändningen inom kommunen. Analysen synliggör potentiella markkonflikter och behov av avvägningar mellan olika intressen.

Metod

Metoden för att identifiera ytor med möjlig potential till utbyggnad av vindkraft har bestått av tre huvudsakliga delar, kartläggning av områden med tillräckliga vindresurser, potentiell konflikt mellan olika allmänna intressen, samt ett storleksurval.

Markanvändningsanalysen är baserad på den modell som tagits fram i Nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad (Energimyndigheten och Naturvårdsverket 2021). I analysen grupperas konkurrerande markanvändningsintressen i tre klasser beroende på hur känsliga de olika intressena är för vindkraftens omgivningspåverkan.

Gruppering av ingående markanvändningsintressen

Klass 1: Omfattar intressen som bedöms kunna samexistera med vindkraft utan konflikt. Inga tillämpbara markanvändningsintressen inom klass 1 har identifierats inom kommunen och ingår därmed inte i markanvändningsanalysen.
Klass 2: Omfattar intressen där det finns vissa möjligheter till samexistens. Den nationella modellen inkluderar samtliga riksintressen, renbetesområden, allmänna vägar och enstaka byggnader. Dessa markanvändningsintressen har vägts samman i en uppskattning av konfliktpotential med hjälp av influensavstånd.
Klass 3: Omfattar intressen med inga eller små möjligheter till samexistens med vindkraft. Gruppen omfattar områden med lagstadgat skydd som naturreservat, Natura 2000-områden samt områden som redan är ianspråktagna av samlad bebyggelse, större vägar och järnvägar.
Den geografiska utsträckningen av dessa skikt markeras som områden där konfliktpotentialen per definition är den allra högsta i skalan och där lokalisering av vindkraft avråds, oavsett hur få eller hur många intressen som överlappar varandra.

Tillämning av modellen utifrån lokala förutsättningar

Bergs kommun har gjort egna klassificeringar av ingående markanvändningsintressen där kommunen frångått den nationella klassificeringen för tre intressen.
I den nationella modellen anser man att riksintresse för rennäring och rennäringens åretruntmarker grupperas till klass 2, vilken omfattar intressen där det finns vissa möjligheter till samexistens. Kommunen har gjort en annorlunda bedömning och flyttat dessa intressen till klass 3, vilken omfattar intressen med inga eller små möjligheter till samexistens. Anledningen är att kommunen anser att rennäringen är en viktig näring inom kommunen, och därför inte vill äventyra renskötselns långsiktiga förutsättningar.

Kommunen bedömer även att bostäder ska grupperas till klass 3 i stället för klass 2 enligt den nationella modellen. Applicering av buffertzoner har gjorts för byggnader och infrastruktur för att ta hänsyn till de risker som kan förekomma vid korta avstånd. Buffertzoner för byggnader har satts till 800 m, även om det inte säkerställts att byggnaden används som bostad. Avstånd från större vägar och järnvägar uppgår till 250 m (skyddsavstånd väg 8 kap. 2 § PBL). Dessa zoner utgör i analysen fasta gränser inom vilka vindkraft ej bör tillkomma.

Samtliga markanvändningsintressen som ingår i analysen samt hur kommunen bedömer möjlighet till samexistens framgår av tabellen nedan.

Storleksurval

Kommunen har valt att använda en minsta storlek per identifierat område satts till 5 km2. Storleken harmonierar med nationella riktlinjer där samma areal gäller som kriterium för statens utpekande av riksintresse för vindbruk.
Storleksurvalet innebär att vindkraftverken står samlade i större grupper, vilket är fördelaktigt ur miljömässiga, ekonomiska och tekniska perspektiv.
Storleken på den yta som påverkas av buller och visuell inverkan från vindkraftverken blir mindre. Risken för kumulativa effekter minskar, liksom intrång från vägar och annan teknisk infrastruktur.

Kartläggning av områden med tillräckliga vindresurser

För att undersöka vindkraftens förutsättningar i kommunen har även en kartering av vindresurser inkluderats enligt vindmodellen MIUU (vindkarteringsmodell från Uppsala universitet). Vindresurser över 6,5 m/s vid 140 meter över nollplanet har bedömts ge tillräckligt goda förutsättningar för vindkraftsutbyggnad.

Utfall

Markanvändningsanalysen illustrerar risken för intressekonflikt mellan vindkraft och andra markanvändningsintressen. Risken beräknas utifrån antalet intressen och avståndet till dem. Fler intressen indikerar högre risk, liksom kortare avstånd. En plats där flera olika markanvändningsintressen konkurrerar om utrymme indikerar därmed hög risk, medan en plats med få utpekade intressen och större avstånd från konkurrerande markanvändningsintressen indikerar låg risk. Eftersom olika markanvändningsintressen är olika känsliga för vindkraftens omgivningspåverkan tar analysen också hänsyn till skillnader i möjlighet till samlokalisering.

Analysen utgör inte ett resultat av var det är möjligt att lokalisera vindkraft, utan ska ses som en indikation på var det finns områden med bra förutsättningar och lägre potentiell risk för intressekonflikter. Analysens utfall utgör därmed ett underlag av flera för kommunens bedömning av markanvändningen.

De intressen som grupperats till klass 3, områden med intressen där kommunen bedömer att inga eller små möjligheter till samexistens finns redovisas nedan i mörkblått. Den geografiska utsträckningen av dessa intressen kommer att markeras som områden där konfliktpotentialen är som allra högst. Inom dessa områden avser kommunen att inte tillåta någon vindkraftsetablering oavsett hur få eller hur många intressen som överlappar varandra.

Fjällnära skog

Som ett av de sista intakta skogslandskapen i Europa har den ”Skandinaviska fjällkedjans gröna bälte” stor internationell betydelse. Detta bälte är ett av få områden där det fortfarande förekommer en ekosystemmångfald i form av obrutna landskap. Den fjällnära skogen ger plats åt en unik kulturhistoria med berättelser om hur människan nyttjat naturen. Att dessa värden får bevaras i ett obrutet landskap och inte enbart genom till exempel mindre hänsynsytor är av stor vikt för det kulturella arvet.

Den fjällnära skogen är även viktig för den samiska kulturen. Då skogen vuxit långsamt med en begränsad påverkan av skogsbruk finns tillgång till mark- och hänglav vilket är viktiga förutsättningar för renskötseln.

Utöver de biologiska och kulturella värdena finns i fjällskogarna stora friluftslivs- och rekreationsvärden. De erbjuder möjligheter för såväl oorganiserat som organiserat friluftsliv. Fjällskogarna inkluderar även potential för hållbar och högkvalitativ naturturism som viktig resurs för lokalsamhället, regional tillväxt och internationell attraktion.

Kommunen bedömer med grund i dessa värden att det den fjällnära skogen har små eller inga möjligheter till samexistens med storskalig vindkraft. Fjällnära skog har därför inkluderats i områden med hög konfliktpotential. Att visa dessa värden hänsyn ligger väl i linje med kommunens vision för energibruk.

I figur 6 nedan visas analysens utfall indelat i fyra klasser beroende på potentiella risker för intressekonflikter. I ytorna som kartbilden redovisar uppfyller också kraven på tillräckliga vindresurser. Större sjöar och vattendrag är exkluderade.
Låg och måttlig potential avser ytor där kommunen närmare bedömer om det finns möjligheter för lokalisering av vindkraft. Ytor som klassats inom betydande eller hög konflikpotential bedöms ha små eller inga förutsättningar för vindkraftsetableringar.

Våtmarker

I kommunens vision tydliggörs att kommunen värnar viktig mark för kulturmiljöer, livsmedelsproduktion, vattenkvalitet och höga naturvärden i samband med nya etableringar av energiproduktion ellergruvdrift för energiproduktion. Vidare har kommunen i sitt miljöprogram också uttryckt att man ska stärka våtmarkerna genom att värna befintliga områden, restaurera områden som tidigare dikats ut samt verka för skapandet av nya våtmarker. Genom att synliggöra, beakta och inkludera våtmarkernas värden i samband med översiktsplanering kan man undvika att påverka värdefulla våtmarker vid exploateringar.

Kommunen har därför, utöver ovanstående markanvändningsnalys, valt att i största möjliga mån undvika områden där det finns våtmarker som är klassade med höga eller mycket höga naturvärden. Vissa mindre myrområden som är klassade som områden med vissa naturvärden är inkluderade i potentiella områden för vindkraftsetableringar, dock ska våtmarkerna fortsatt värnas vid kommande prövningar

Landskapsbild

Kommunen gör övergripande bedömningar av påverkan på landskapsbilden i processen av att ta fram potentiella områden för prövning av vindkraft. Exempelvis utgör den fjällnära skogen också ett skydd för landskapsbilden mot obrutet fjäll. Kommunen har i detta skede inte gjort detaljerade lägesstudier, då vindkraftverkens exakta lägen inom området har betydelse. Olika platser kan alltså komma att påverkas på olika sätt, därför måste visualiseringar och djupare analys av konsekvenser ingå i kommande tillståndsprövningar.

Riksintresse rennäring

Kommunen har med grund i dagens forskning gjort bedömningen att vindbruk och rennäring har inga eller små möjligheter till samexistens. Kommunen anser att rennäringen är en viktig näring inom kommunen, och vill därför inte äventyra renskötselns långsiktiga förutsättningar. För att säkra funktionen av riksintresset för rennäringen har kommunen valt att applicera en buffertzon från riksintresset på 2,5 kilometer. Detta för att också bättre kunna visualisera de kumulativa effekter som vindbruk inom rennäringens betesområden ger. Vindbruk inom denna buffertzon bedöms inte som lämpligt i relation till förutsättningarna att långsiktigt bedriva rennäring inom kommunen. Vidare eventuell påverkan på riksintresset för rennäringen ska hanteras vid efterkommande prövningar då antalet vindkraftverk och placeringen av dessa blir av vikt.

Sammanvägd analys

Inom Bergs kommun finns goda förutsättningar för att producera energi. Kommun vill bidra till en hållbar energiförsörjning, men ser dock att det finns ett antal yttre faktorer som påverkar i vilken omfattning och i vilken takt kommunen anser att utvecklingen ska ske.

Intresse för gruvetablering

Det finns intressen av gruvbrytning som kraftigt skulle kunna förändra delar av kommunen. Kommunen bedömer att bygden på västra sidan av Storsjön skulle kunna komma att förvandlas från ett jord- och skogsbrukslandskap till ett omfattande industrilandskap och därmed förändra bilden av Jämtland och Storsjöområdet helt. En storskalig exploatering av alunskiffer nära Storsjön riskerar även regionens viktigaste vattentäkt.

Teknisk utveckling

Den tekniska utvecklingen för vindkraften går fort. De högsta befintliga vindkraftverken inom kommunen har en total höjd på 179 meter. De vindkraftverk som planeras för idag är cirka 300 meter höga. Den forskning och de erfarenheter som finns är baserad på lägre verk, vilket gör att man vet väldigt lite om vilken påverkan de högre verken kan komma att ge.

Lokal ersättning

Utifrån vindkraftens omgivningspåverkan anser kommunen att frågan om ersättning är viktig i samband med storskalig energiproduktion. Ersättning kan ske på flera olika sätt, men ska alltid tillföra värden för kommunen och dess medborgare. Kommunen vill att medborgare ska kunna se en positiv effekt från vindkraften i samhället. Frågan om ersättning har diskuterats nationellt, men det finns ännu ingen norm för ersättning och det finns heller inget ramverk för hur eventuella förhandlingar ska hanteras.

Sammanvägd bedömning

När ovanstående aspekter analyserats och vägts samman blir det tydligt att de utgör en viss osäkerhet för kommunens kommande markanvändning. Kommunen vill bidra till den gröna omställningen men behöver också analysera konsekvenser och möjligheter på ett bra sätt. Kommunen anser att osäkerhetsfaktorerna behöver klargöras för att kommunen ska kunna ta mer grundade beslut. Kommunen har därför efter samrådet valt att minska antalet vindbruksområden.
Kommunen ska kontinuerligt analysera hur ovanstående faktorer utvecklas samt hur det påverkar förutsättningarna för vindkraft inom Bergs kommun. Vidare ska energibruksplanen utvärderas varje mandatperiod genom kommunens planeringsstrategi.