Artikeln publicerades 22 juni 2023

Gräftåvallen utvecklas till en hållbar fjälldestination

fjällandskap där en ren springer bland stenar.

Sedan augusti 2020 har projektet ”Hållbar utveckling i Oviksfjällen – på gemensamma hållbara premisser” pågått i Bergs kommun. Utvecklingsarbetet har kretsat kring Gräftåvallen och nu vid projektets slut tar turistorten nästa steg i riktning mot en hållbar fjälldestination.

Projektet ”Hållbar utveckling i Oviksfjällen – på gemensamma hållbara premisser” har finansierats av Jordbruksverket och syftade till att identifiera möjligheter för en hållbar utveckling av besöksnäringen i turistorten Gräftåvallen – med särskilt fokus på turismens samexistens med områdets renskötsel. Ett genomgående tema för projektet har varit den lokala förankringen och samverkan mellan områdets olika aktörer.

Tillsammans har aktörerna analyserat den rådande situationen och utifrån den analysen utarbetat en plan för turismutvecklingsarbetet. Att få prata om vad som pågår i området och hur turismen kan utvecklas på ett hållbart sätt har upplevts positivt av deltagarna. Just kännedomen om varandras verksamheter och förutsättningar har varit en ögonöppnare för många och resulterat i en ömsesidig respekt som är gynnsam för fortsatt samarbete.

- Tack vare projektet har vi fått en större inblick i hur exempelvis rennäringen fungerar och hur aktiviteter vi genomför kan få konsekvenser för den, säger Bertil Danielsson, Storgräftåns samfällighetsförening.

Kommunikation med områdets besökare har identifierats som en central del i det fortsatta arbetet. Niklas Johansson, ordförande Tåssåsens sameby, och en av deltagarna i projektet, menar att projektet redan gett effekt på besökarnas beteende på fjället. Allt fler visar hänsyn och är nyfikna på hur de ska förhålla sig till renskötseln;

- Personer ringer och frågar om när det är lämpligt att vistas på fjället och i vilket område. Känslan är att man vill göra rätt. Projektet har tydliggjort vad vi behöver berätta för besökarna och hur, och jag ser det som oerhört värdefullt att vi från rennäringen får stöd och hjälp från lokala turismaktörer att förmedla förutsättningarna på fjället utifrån årstiden och renens nyttjande, säger Niklas.

Renskötselns betydelse för turismen har också lyfts i projektet. Daniel Wolf-Watz, projektledare för projektet, tycker det är viktigt att betona den attraktivitet som ryms i det betade fjällandskapet.

- Renarnas bete bidrar till att bevara det landskap som så många fjällbesökare uppskattar, och renen är också i sig en viktig attraktion. På så vis är det viktigt ur ett turismnäringsperspektiv att renskötseln bedrivs i området. I det gemensamma arbetet har det blivit tydligt att verksamheterna faktiskt kan vara till fördel för varandra, säger Daniel.

Projektet har vidare fokuserat på former för en fortsatt samverkan, och vid projekts slut sjösattes en ny samverkansorganisation, med arbetsgrupper och återkommande träffar i en övergripande sammanslutning.

Bergs kommun kommer att vara fortsatt engagerad i området och är sammankallande för både arbetsgrupper och de större gemensamma träffarna - något som Anders Englund, tillväxtchef på Bergs kommun, ser som viktig funktion för det fortsatta samarbetet. Han berättar även att öppenheten hos aktörerna och ambitionen att verka för en positiv, gemensam, förändring har varit en framgångsfaktor för projektet. Och detta kan också spilla över på andra områden;

- Projektet har visat hur viktigt det är att alla berörda aktörer är en del av arbetet för att resultatet ska bli långsiktigt hållbart. Samtidigt har projektet skapat relationer bortom Gräftåvallen som är till gagn för andra utvecklingsfrågor i kommunen - och det tjänar alla på, säger Anders Englund, tillväxtchef Bergs kommun.

För andra kommuner och destinationer med önskan att utveckla samverkan i ett område finns lärdomar att dra av projektet. Dessa har sammanställts i en generell metodbeskrivning som kan appliceras på motsvarande situationer i fjällvärlden. Metodbeskrivningen finns att ladda hem på berg.se/huo

Klicka här för att ladda hem metodbeskrivningen