BRP+ Livskvalitet som utvecklingsmått

Naturkapitalet är en förutsättning för allt liv och all mänsklig aktivitet. För att även framtida generationer ska kunna få livskvalitet kopplat till naturtillgångarna, behöver de både tillvaratas och skyddas. Vissa naturtillgångar är icke-förnybara, vilket ställer krav på återvinning för att användningen ska vara hållbar och inte äventyra möjligheterna till framtida livskvalitet. Att byta ut icke-förnybara naturtillgångar mot förnybara är ett annat sätt att åstadkomma hållbarhet. Andra naturtillgångar är förnybara och kan pterinvesteras i.

Naturtillgångar består av allt levande i form av djur, växter, mikroorganismer och svampar, tillsammans med luften och gaserna i atmosfären, jorden och berggrunden i litosfären och grundvatten, hav, ånga och is i hydrosfären. Samspelet mellan dessa fyra integrerade delar utgör jordens ekosystem. Ekosystem kan omfatta hela jorden (biosfären), eller en mindre del som exempelvis en stubbe, en park, en åker eller en region.

Ekosystem kan omfatta större områden som innehåller liknande växtlighet och djurliv (”biom”). Samspelet mellan de integrerade delarna av jordens naturtillgångar kan sägas ge upphov till alla de tjänster som behövs för att göra det möjligt att leva på jorden. Dessa ekosystemtjänster omfattar bland annat produktion av mat, näring och exempelvis byggmaterial, men även tjänster som pollinering av växter, reglering av klimatet och rening av vatten. Den biologiska mång falden är en förutsättning för att ekosystemen ska kunna tillhandahålla många av de produkter och tjänster som behövs för livskvalitet både i dag och i framtiden.

Dagens invånare påverkar framtida möjligheter för livskvalitet genom den press som dagens levnadsvanor sätter på naturtillgångarna. Pressen är mångfacetterad och komplex, med en påverkan på tillgångarna som ibland är omöjlig att reparera. De övergripande drivkrafter som sätter press på jordens ekosystem är konsumtions- och produktionsmönster, befolkningsökning, teknisk utveckling samt institutionella faktorer.

Naturkapital kan användas för att skapa och inves- tera i andra tillgångar, till exempel ekonomiskt kapital i form av bostäder eller vägar. Omvandlingen av naturkapitalet kan även vara till mindre bestående tillgångar och kortsiktig konsumtion, med avfall som restprodukter.

Naturkapitalet producerar även de olika ekosystemtjänster som både dagens och framtida invånare är beroende av i form av uppvärmning, klimatreglering, näring och rekreationsvärden. Samtidigt har naturkapitalet värden som inte är kopplade till användning eller tjänster i någon form. Det finns ett värde i att kunna lämna ett arv till framtida generationer, men också ett värde i upplevelsen av naturen som omger oss.

Ekonomiskt kapital

God hushållning med ekonomiska tillgångar är en förutsättning för framtida livskvalitet. Ekonomiska tillgångar inkluderar både fasta tillgångar och finansiella tillgångar.

Till fasta tillgångar hör det som har producerats av människor och har en längre livslängd, till exempel byggnader, vägar, järnvägar, flygplatser, dammar, broar, elnät, vattenförsörjning och avlopps- nät. Andra fasta tillgångar är exempelvis maskiner, bredbandsnät och fordon. Fasta tillgångar kan även vara immateriella tillgångar med längre livslängd som patent, varumärken och goodwill. I ett hållbarhetsperspektiv behöver de fasta tillgångarna underhållas och tas om hand för att kunna tillhandahålla möjligheter i framtiden.

De fasta tillgångarna gör ekonomisk produktion möjlig, som i sin tur kan ge förutsättningar för arbete, inkomst, utbildning och andra delar av livskvalitet. De ekonomiska tillgångarna stärks genom sparande och investeringar i dag, och på så sätt skapas möjligheter för livskvalitet i framtiden. Det ekonomiska kapitalet skulle inte vara möjligt utan tillgång till andra typer av kapital. Genom att använda naturkapital, humankapital och socialt kapital går det att skapa nya ekonomiska tillgångar.

Finansiella tillgångar i framtiden utgörs av de tillgångar som sparas eller investeras i dag. Genom f inansiella investeringar eller pensionssparande möjliggörs ekonomiskt utrymme senare under livet eller för nästa generation. På liknande vis kommer investeringar i kunskapsutveckling i dag att ge möjligheter för nästa generation. En särskild sorts investeringar i ekonomiskt kapital är miljöskyddsinvesteringar som innebär att miljön bevaras för framtiden.

De ekonomiska värdena förslits dels genom normal användning, dels genom medvetet förstörande av tillgångar, inklusive olika typer av skadegörelse.

Humankapital

Humankapital är de tillgångar som finns av samlad kunskap, samlade färdigheter, kompetenser och egenskaper i samhället. Även hälsoläget hos befolkningen är en tillgång och inkluderas i humankapitalet.

De här tillgångarna är centrala för att skapa möjligheter för kommande generationer ‒ försök att uppskatta värdet av humankapitalet visar att det är många gånger större än det ekonomiska kapitalet och en förutsättning för utvecklingen av ett mer hållbart samhälle. De kunskaper, färdigheter och kompetenser som finns i dag har betydelse för de nya kunskaper och upptäckter som kan göras under nästa generation.

Att utveckla och hushålla med humankapitalet handlar om att skapa ett hållbart arbetsliv som är utformat för att vårda och utveckla människors kunskaper och färdigheter. Det handlar även om att föra över kompetenser och kunskap till den uppväxande generationen, liksom att befolkningen vårdar sin hälsa. De insatser som görs för ett hållbart arbetsliv, till exempel genom utbildning och hälsovård, stärker och ökar det samlade humankapitalet.

Socialt kapital

Socialt kapital är de tillgångar i form av breda sociala nätverk med hög grad av socialt eller mellanmänskligt förtroende som finns mellan aktörer i samhället. Det sociala kapitalet har betydelse för livskvaliteten i dag, samtidigt som människors förtroende för det omgivande samhället har betydelse för barnens tillit i framtiden. Genom socialisationsprocessen i familjen och skolan, formar barnen sin bild av det omgivande samhället. Förtroende för andra, och förtroende för olika institutioner i dag, påverkar morgondagens sociala kapital.

Graden av tillit och förtroende mellan människor är kopplat till människors förtroende för myndigheter och andra institutioner. Väl fungerande institutioner som präglas av öppenhet, transparens och inte diskriminerar, skapar trygghet och gör i förlängningen att det även f inns tillit till andra i samhället. Korrupta institutioner innebär i stället en lägre grad av förtroende och tillit till andra.

Korruption kan i en snäv betydelse innebära mutbrott, men kan i en vidare betydelse handla om att personer använder sin ställning för att gynna sig själv eller andra. I den bredare betydelsen handlar korruption om aktiviteter som skadar förtroendet för olika aktörer och myndigheter. Motpolen till korruption är en värdegrund där både offentlig och privat verksamhet genomsyras av integritet och öppenhet.

Aspekterna för socialt kapital visar på hur förtroendet för och mellan människor, påverkas i positiv och negativ riktning, respektive hur förtroende för och mellan organisationer byggs upp och monteras ned. Att bygga tillit i dag skapar det framtida sociala kapitalet.

Förtroende för det omgivande samhället är sammankopplat med flera teman för livskvalitet. Förtroende påverkas av möjligheterna till medborgarengagemang, av trygghet och säkerhet, av människors sociala nätverk och tillit till andra, samt av materiella förutsättningar och arbetsvillkor.

Engagemang i det civila samhället handlar om de olika sätt som medborgare deltar i samhällslivet på, antingen för att göra något för andra eller för att hjälpa till att forma samhället i framtiden.
Engagemanget påverkar livskvaliteten både för individen själv och för andra. För individen själv kan engagemanget ha positiva effekter för det mentala välbefinnandet, självkänslan och relationer till andra.

Genom att tillsammans med andra engagera sig i olika sammanhang, bidrar individen till att skapa samhälls gemenskap och en känsla av tillhörighet. Samhällsengagemang kan ta många former – från att läsa dagstidningen eller återvinna avfall, till mer omfattande engagemang som styrelsearbete i en förening eller fri villigt arbete i en hjälporganisation.

Demokratisk delaktighet handlar om individens eget politiska engagemang, men också om att ha inflytande över beslut som påverkar en själv. Politiskt engagemang kan innebära deltagande i demokratiska val eller medlemskap i en politisk organisation; att engagera sig i en intresseorganisation, delta i en demonstration eller genom ett allmänt intresse för politiska frågor.
Det politiska deltagandet är nödvändigt för att upprätthålla demokratin. Ett demokratiskt samhälle känne tecknas av yttrandefrihet och respekt för mänskliga rättigheter, vilket direkt påverkar människors livskvalitet.

Demokratisk delaktighet handlar även om alla individers möjlighet att ha inflytande över beslut som rör en själv

Trygghet och säkerhet

Trygghet och säkerhet har en direkt påverkan på människors livskvalitet. I ett samhälle med låg brottslighet kan människor känna sig trygga och behöver inte begränsa sina aktiviteter på grund av rädsla. Det finns många olika typer av brott som på olika sätt påverkar livskvaliteten i samhället. Inbrott skapar en otrygghet för människor i deras hem. Våldsbrott och rädsla för våldsbrott gör att människor inte vågar röra sig fritt ute, medan hot, trakasserier och näthat skapar rädsla och påverkar välbefinnandet, inte bara hos dem som är direkt drabbade.

Trygghet och säkerhet handlar även om ett samhälle med låg risk att råka ut för olyckor och skador: hemma, på jobbet, på fritiden eller i trafiken. Olyckor påverkar hälsan och därmed livskvaliteten. Ibland inträffar större katastrofer – naturkatastrofer som snöstorm, översvämning, tsunami eller ras – eller Samhällskatastrofer som terroristattentat, bränder, större trafikolyckor eller pandemier. Risken för katastrofer är betydligt lägre än risken för olyckor, men den otrygghet som katastrofer skapar, kan ha större effekt på människors känsla av trygghet än mindre olyckor, trots att dessa är vanligare. Natur- och samhällskatastrofer påverkar hela samhället.

Miljökvalitet

Negativa miljöfaktorer som föroreningar och partiklar påverkar människors livskvalitet genom effekter på hälsan. Det kan vara direkta effekter på hälsan, men också indirekta – när luftföroreningar gör att människor med hälsoproblem mår ännu sämre.

Luftföroreningar kan även ge upphov till lukt och stank som direkt påverkar människors livsmiljö. Barn är särskilt känsliga för luftföroreningar, liksom personer med nedsatt lungfunktion, men det finns inga belagda skillnader mellan män och kvinnor. Luftföroreningar påverkar medellivslängden i svenska kommuner negativt.
Av alla luftföroreningar är höga halter av små partiklar i luften ett av de största problemen. Partiklar kan komma från trafiken, vara utsläpp från vedeldning (särskilt vid dålig förbränning), från energianläggningar och industrier. Partikelutsläpp kan spridas över stora geografiska ytor och orsaka sjukdomar i luftvägarna. Vid tillräckligt höga halter påverkas även sikt och insläpp av solljus.

Kemikalier finns överallt omkring oss och påverkar människors miljö och hälsa. Kemikalier kan innebära en direkt fara för människors hälsa, exempelvis genom frätskador, medan andra negativa effekter på hjärna, hormonsystem och immunsystem kan uppträda efter lång tid. Produktionen av kemikalier i världen har ökat från ca 7 miljoner ton till ca 400 miljoner ton per år de senaste femtio åren. För många av de kemikalier som produceras saknas kunskap om hur de påverkar djur och människor.

Buller är en annan negativ miljöpåverkan som på verkar livskvaliteten. Det kan störa nattsömnen och vara upphov till stress. I bullriga miljöer sjunker inlärningsförmågan och det blir svårare att höra vad andra säger. Det är inte bara ljudnivån som har betydelse, utan även frekvens, typ av buller, hur det varierar över tiden och i vilka situationer. Buller kan finnas på arbetet, i skolan, i trafiken eller i det egna hemmet. Trafikbuller är den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige.

Tillgänglighet till tjänster

Tillgänglighet till tjänster är kopplat till en plats och de möjligheter som finns där. Genom att ha tillgång till välfärdstjänster som sjukvård och apotek är det möjligt att känna sig trygg och därmed ha en högre livskvalitet. Även andra tjänster – post, internet och telefoni – skapar trygghet för människor som bor på en plats. Dessa tjänster kan även ge livskvalitet genom att skapa möjlighet till sociala kontakter, fritidsaktiviteter och arbete.

Tillgång till tjänster är viktig oavsett om man bor där det är långa avstånd mellan orterna eller om man bor i större befolkningscentra – däremot kan de faktorer som begränsar tillgången till tjänster variera. I glesare befolkade områden begränsas tillgången till tjänster av långa avstånd och minskad valfrihet. I mer tätbefolkade områden kan det handla om trängseleffekter och långa väntetider.

Tillgången till internet är en tjänst som ökar i betydelse när allt fler välfärdstjänster använder digitala verktyg för att tillhandahålla en bättre service. Tillgänglighet till internet har även en ökande betydelse för sociala relationer, samhällsengagemang, demokrati och delaktighet.

Inkomst och förmögenhet

Inkomst och förmögenhet speglar de materiella förutsättningarna för människors livskvalitet. En låg inkomst innebär begränsade möjligheter för aktiviteter som semesterresor, ägande av fritidshus, båt eller husvagn, deltagande i dyrare idrotts- och föreningsaktiviteter. Lägre inkomst innebär även ett smalare utbud av bostäder och sämre möjligheter att kunna låna pengar, exempelvis för att starta ett företag.

Det finns även ett dokumenterat samband mellan inkomster och hälsa, där högre inkomst betyder bättre hälsa. Detsamma gäller för förmögenhet.

Forskningen visar på ett tydligt samband mellan människors inkomst och deras livskvalitet upp till en viss inkomstnivå. För länder med högre inkomstnivåer är sambandet inte lika tydligt, i länder med högre välstånd spelar den relativa fördelningen av inkomster som större roll. Människor har en högre livskvalitet när inkomster är relativt jämnt fördelade.

Inkomst och förmögenhet är olika fördelat mellan olika grupper i samhället. Ensamstående med barn, äldre (särskilt kvinnor) och de med sämre hälsa har i större utsträckning lägre inkomst och saknar förmögenhet.

Arbete och löner

Tillgång till arbete är betydelsefullt för människors livskvalitet – inte bara för att det ger en inkomst, utan också för att det öppnar möjligheter till personlig utveckling, sociala relationer och påverkar människors identitet. Genom arbetet är det möjligt att utveckla sin kompetens och att bygga självförtroende.

I Sverige är andelen av befolkningen som är sysselsatt bland de högsta i världen – ändå upplever många under en eller flera perioder av livet arbetslöshet. Om arbete ger en känsla av gemenskap, struktur och värde så kan upplevelsen av arbetslöshet vara det motsatta. En del personer har av olika anledningar svårare att hitta ett arbete och kan befinna sig länge i arbetslöshet. Ibland är det svårt att hitta ett arbete inom det som man är utbildad för, eller skulle vilja arbeta med. Brist på matchning mellan den egna utbildningen och det man arbetar med, kan ha negativ påverkan på livskvaliteten.

För de som kommer till Sverige från ett annat land innebär möjligheten till arbete mer än bara en ingång till arbetsmarknaden. Genom arbete öppnar sig möjligheter till integration även inom andra områden. Samtidigt kan barriärerna för inträde till arbetsmarknaden vara högre för utrikes- än för inrikes födda.

Individens livskvalitet påverkas även av löneklyftor. Lönediskriminering och sämre möjlighet att få lön efter kompetens och ansvar, har en negativ påverkan på livskvaliteten. Inte bara tillgången till arbete är viktig för människors livskvalitet, utan också individens arbetssituation. Det finns omfattande forskning som pekar på faktorer som inflytande över arbetet, kontroll över arbetssituationen och risker i arbetsmiljön som betydelsefulla för goda arbetsvillkor.

Bostad

Bostaden är basen för de materiella förutsättningarna för livskvalitet och fyller människors grundläggande behov av skydd från väder, vind och olika faror. Bostaden behöver även ha en rimlig yta, dvs vara så stor att den ger utrymme för avskildhet och eget utrymme. Trångboddhet, när många personer måste samsas på en liten yta, påverkar livskvaliteten negativt.

Möjligheten att få en bostad varierar mellan personer och mellan platser. Det finns hämmande faktorer som: finansiella begränsningar på både individ- och samhällsnivå, begränsat utbud av bostäder och geografiska begränsningar. De ekonomiska möjligheterna beror delvis på individens ekonomiska förutsättningar, men platsen spelar också stor roll, eftersom samma inkomst ger ger olika bostadsmöjligheter på olika håll i landet. När bostadskostnaderna tar upp en stor del av inkomsten, minskar utrymmet för annat.

Det finns en kompletterande aspekt som visar på geografiska begränsningar i valet av bostad. Valfriheten kan begränsas av höga priser, men också när bostäder inte läggs ut till försäljning när ägaren flyttar, utan behålls som semesterbostad. Ett minskat utbud av bostäder innebär att det kan vara svårt att hitta en bostad som uppfyller de egna behoven, exempelvis för äldre med begränsad fysisk rörlighet.

Bostaden ger trygghet och en fast punkt. Att trivas med sin bostad och dess omgivningar innebär en positiv effekt på livskvaliteten. Människors upplevelse och subjektiva bedömning har stor betydelse eftersom det är svårt att definiera vad som är en bra bostad – det kan handla om planlösning, modernitet eller tillgång till olika tjänster i närmiljön. Behovet och värderingen av olika faktorer skiljer sig åt mellan olika individer.

Balans arbete-fritid

Balans mellan arbete och fritid handlar om att hinna med alla de krav och det ansvar som individen har, men också om hur olika delar av en individs liv kan ge energi och stärka andra delar. Det finns en aspekt där individ ens åtaganden krockar – till exempel när tiden inte räcker till – och en annan aspekt där åtaganden stärker varandra, till exempel när ett jobb stärker individens känsla av meningsfullhet. Människor upplever hög livskvalitet när det är en låg grad av konflikt, och en hög grad av positiva spridningseffekter, mellan arbete och fritid.

Gränsen mellan arbete och fritid är inte alltid absolut – arbetet kan påverka livet utanför arbetstiden, och fritiden kan påverka arbetet. Ett engagerande arbete spiller över i positiva effekter utanför arbetet, medan ett stressande arbete kan påverka individens välbefinnande, oavsett tid på dygnet. Livet utanför arbetet handlar om familj, släktingar, vänner men också om fritids- aktiviteter av olika slag. Ett engagemang i en förening kan ge positiva effekter på individens arbetssituation, medan exempelvis en närståendes sjukdom kan ha negativa effekter på arbetssituationen.38 Balans mellan arbetet och fritid har kopplingar till flera andra teman för livskvalitet, bland annat arbetsvillkor, sociala relationer, hälsa, samhällsengagemang och demokratisk delaktighet

Hälsa

Hälsa är den enskilt största faktorn som påverkar människors subjektiva upplevelse av välbefinnande. Livskvalitet kopplat till hälsa är kopplat till många av de andra indikatorerna för livskvalitet.

Människors fysiska och psykiska hälsoläge bestäms av många olika faktorer. Det handlar om ärftlighet där risken att drabbas är medfödd, det handlar om faktorer i omgivningen som påverkar till exempel risken att smittas av en sjukdom eller råka ut för en olycka. Hälsan påverkas även av livsstilsfaktorer. Många av de sjukdomar som drabbar människor i dag beror på dåliga matvanor och för låg grad av fysisk aktivitet. Missbruk av alkohol, tobak eller narkotika har stora negativa effekter på människors hälsa.

Oavsett orsak innebär sämre hälsa försämringar av människors livskvalitet. Ibland är försämringen av livskvalitet övergående och upphör när man anpassat sig till de förändringar som sjukdomen för med sig, men i andra fall som till exempel långvariga smärt- tillstånd, är livskvaliteten fortsatt nedsatt. Sämre hälsoläge påverkar även familj och vänner och deras livskvalitet.

Hälsa kan definieras på olika sätt, från det enklaste som säger att hälsa är frånvaro av sjukdom och fysiska eller psykiska begräsningar. Andra definitioner pekar på den subjektiva upplevelsen av hälsa. Hälsa är en känsla av fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande, inte bara frånvaron av sjukdom eller nedsatt funktion.

Utbildning och kompetens

Människor lär sig från och med den sekund de föds. Lärandet fortsätter under hela livet och antar olika former och inriktningar. I perioder under livet lär man sig mycket i det formella utbildningssystemet, under andra perioder är på arbetsplatsen och i arbetet man lär sig och utvecklas. Det finns även ett informellt utbildningssystem som omfattar många olika typer av lärmiljöer. Under hela livet sker lärande i familjen och i närsamhället.

Människor med sämre grundläggande färdigheter har sämre möjligheter att hitta arbete, att vara delaktiga i samhällssamtalet och till personlig utveckling. Formell utbildning kan påverka livskvaliteten både direkt och indirekt. Den direkta effekten på livskvaliteten sker genom individens ökade möjligheter att uppnå sina mål. Indirekt är formell utbildning kopplat till högre in komster, bättre hälsa och förändrade jobbmöjligheter.

Sociala relationer

Sociala relationer handlar om att människor känner sig värdesatta, att deras olikheter värdesätts och att deras grundläggande behov tillgodoses så att de kan leva ett värdigt liv. En känsla av delaktighet och närhet till andra människor är grundläggande för människors livskvalitet; att vara utesluten från gemenskapen påverkar känslan av värde och existensberättigande.

Det finns många sätt som människor kan vara uteslutna från den sociala gemenskapen på. Det kan handla om ett aktivt uteslutande genom mobbning, diskriminering eller trakasserier, men det kan också bero på att fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som begränsar möjligheten att delta i gemenskapen. Även skillnader i socioekonomiska förutsättningar är kopplat till möjligheterna till socialt deltagande. Att vara utesluten från den sociala gemenskapen påverkar inte bara dem som är uteslutna, det får också effekter på livskvaliteten för andra – både i närheten och i samhället i stort.

Subjektivt välbefinnande

Det subjektiva välbefinnandet är inte detsamma som lycka, och inte heller detsamma som livskvalitet. Livskvalitet är summan av livsvillkor och individens egen subjektiva upplevelse av de livsvillkoren.

Det subjektiva välbefinnandet sammanfattar individens upplevelse av sin livssituation. Det subjektiva välbefinnandet kan sägas bestå av flera delar: dels individens egen värdering av det egna livet, dels personens känslor i ett precist ögonblick. Den tredje delen av det subjektiva välbefinnandet är individens känsla av mål och mening.

Kulturell identitet*

*Eftersom Bergs kommun är en samisk förvaltningskommun så har vi lagt till ett tema för att mäta livskvalitet här och nu med inspiration från hur Nya Zeeland arbetar med sin egen modell "Living Standards Framework Länk till annan webbplats." med hänsyn till sina urinvånare.

Kulturell identitet är möjligheten att uttrycka sin kultur och identitet, vilket är viktigt för ens självkänsla och allmänna välbefinnande. Det är en subjektiv indikator som mäter hur människor upplever att de kan uttrycka sin egen identitet i samhället utan att behöva anpassa sig till andras kulturella normer och värderingar. Särskild vikt bör läggas på den samiska kulturen, där språket är en central del av den kulturella identiteten och arvet i Bergs kommun.