Ett tryggt, jämlikt och jämställt samhälle

De mänskliga rättigheterna är en global vägledning för frihet och jämlikhet med utgångspunkten att alla människor är fria och lika. De 30 artiklarna formar tillsammans en odelbar helhet där varje fri- och rättighet är lika viktig.

Även om de mänskliga rättigheterna i Sverige till stor del skyddas genom grundlag och andra lagar och förordningar är det viktigt att kontinuerligt informera om och synlig­göra arbetet med dem inom den kommunala verksamheten. Det är vår plikt att se till att dessa rättigheter är verklighet för alla, att alla känner till dem, förstår dem och åtnjuter dem.

Hållbarhetsmålen grundas i de mänskliga rättigheterna och målen kan endast uppnås om folkrättsliga principer om exempelvis jämlikhet och icke-diskriminering respekteras.

Jämlikhet

Jämlikhet utgår från att alla människor har samma värde och ska behandlas likvärdigt utan risk att bli diskriminerad eller trakasserad.

Arbetet för jämlikhet utgår från de sju diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, ålder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet/uttryck, religion/trosuppfattning och funktionsnedsättning.

Att aktivt arbeta för jämlikhet och förebygga diskriminering är grundläggande i folkhälsoarbetet eftersom det stärker individers och gruppers möjlighet till kontroll, inflytande och delaktighet.

Som samisk förvaltningskommun krävs särskilda åtgärder för att undanröja skillnader mellan minoritets- och majoritetssamhället och bryta marginaliseringen och osynliggörandet av urfolk.

Jämställdhet

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet.

Jämställdhet handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser men också om att uppmärksamma attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar livsvillkoren för kvinnor och män inom samhällets olika områden.

Alla former av våld, diskriminering och skadliga sedvänjor mot kvinnor och flickor drabbar såväl individen som hela samhället och måste motverkas.

Politisk, ekonomisk och social jämlikhet mellan kvinnor och män bidrar dessutom till alla dimensioner av hållbar utveckling.

Det är därför av yttersta vikt att kommunen aktivt arbetar för jämställdhet i alla delar av verksamheten och den geografiska kommunen.

Några av de viktigaste insatserna är utbildningsinsatser och ett normkritiskt tänkande redan från tidig ålder.

Den trygga kommunen

Trygghet är en subjektiv upplevelse som påverkas av många olika faktorer och att uppleva trygghet har en positiv påverkan på hälsa och bidrar till att människor kan tillgodogöra sig hälsofrämjande insatser.

I den modell om platsers attraktivitet (Thomas Niedomysl) som kommunen arbetar utifrån är trygghet ett grundläggande behov som måste tillgodoses för att en plats ska ses som möjlig att bo på.

Trygghet påverkas negativt av förekomst av brott och positivt av gemenskap, mötesplatser och delaktighet och kommunen behöver prioritera utifrån det.

Ett tryggt samhälle är ett samhälle där alla känner att de är del i ett sammanhang, där alla har en uppgift som man kan bidra med och accepteras för den man är och det finns ett bra socialt nätverk runt en.

Mångfald och inkludering

Mångfaldsperspektivet omfattar de sju diskrimineringsgrunderna. Med rätt förutsättningar är blandade grupper mer innovativa och kreativa och ett medvetet mångfaldsarbete ökar organisationens trovärdighet i relation till medborgarna.

Inkludering innebär att kommunen aktivt tar vara på fördelarna med mångfald och värderar medborgarnas olika perspektiv och kompetens.

Minoritetsspråkskonventionen och det samiska förvaltningsuppdraget är särskilt viktiga i kommunens arbete bland annat för att skydda den kulturella mångfalden.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Sexuella och reproduktiva rättigheter handlar bland annat om att få bestämma över sin identitet, kropp och sexualitet utan risk för att utsättas för sexuellt våld eller fysiskt våld.

För att minska förekomsten av sexuella trakasserier och våld behövs ett brett förebyggande arbete med fokus på att förändra stereotypa könsnormer och öka kunskapen kring hbtq-frågor.

Särskilt viktigt är det att stärka SRHR-kompetens hos yrkesverksamma inom skolan och vården.