Näringsliv och företagande

Kommunens låga tätortsgrad går hand i hand med ett näringsliv som är småskaligt och landsbygdsbaserat. Många företag drivs av ensamföretagare och 82% av alla arbetsställen har 0 anställda. Det är en andel som tillhör de högsta i Sverige och kan jämföras med 68% för riket. Jordbruket står för 4,4% av sysselsättningen – fyra gånger högre än i riket i stort. Skogsbruket är ännu större och utgör 7,3% av sysselsättningen – en nästan nio gånger högre andel än motsvarande för riket. Sammantaget är andelen sysselsatta inom primärnäringarna bland de tio högsta av alla kommuner i Sverige.

Även energiproduktion är en näringsgren som, i växande grad, är viktig i Bergs kommun. Det finns sju vattenkraftverk i kommunen, och under senare år har vindkraften byggts ut påtagligt.

Besöksnäringen

En bransch av central betydelse för den ekonomiska utvecklingen i kommunen är besöksnäringen. Destination Vemdalen, som omfattar ett område som inbegriper Klövsjö och Storhogna, är landets tredje största skidområde. Merparten av de kommersiella gästnätterna i Bergs kommun
legat under sommarhalvåret, framför allt juli och augusti som dessutom har en kraftig ökning på senare tid. Besöksnäringen är av flera skäl svår att beskriva statistiskt. Det är besökares konsumtion, snarare än företagens produktion, som avgör vad som är turism, vilket innebär att många företag delvis kan klassas som företag inom besöksnäringen. Säsongsvariationerna inom besöksnäringen gör att all ekonomisk aktivitet inte avspeglas i nationell statistik.

Företagsamheten

Bergs kommun är i nationell jämförelse en mycket entreprenöriell kommun och tillhör den tiondel av kommunerna i landet som har högst etableringsfrekvens, (antal nystartade företag per 1000 invånare i åldrarna 16-64 år). I Bergs kommun är andelen sysselsatta som är egenföretagare 26 %, jämfört med 6 % i riket (2017). I Storsjö utgör egenföretagare halva arbetsmarknaden. Lägst andel egenföretagare inom kommunen finns i Bergsbygden, men även där är den mer än dubbelt så hög som i riket. En stor andel av egenföretagarna verkar inom jord- eller skogsbruk samt byggsektor.

Grunden till ett starkt näringsliv med goda förutsättningar till utveckling ligger i den kompetensnivå som finns inom företagen.

• Kommunen ska verka för att stärka kompetensen hos våra företagare. Detta genom att vara lyhörd för de behov som finns och omvärldsbevaka för att kunna erbjuda möjligheter till anpassad fortbildning.
• Bergs kommun ska säkerställa att man besitter hög kompetens kring hur man kan stötta företagen i sin utveckling. Ett av de viktigaste spåren är att verka för att statliga och regionala stöd investeras i kommunens företag.
• Särskild vikt bör läggas på att stärka näringslivet genom att möjliggöra god kompetensförsörjning. Detta både genom att erbjuda utbildningsmöjligheter för medborgare samt underlätta inflyttning för nyrekryterade medarbetare.

God näringsstruktur

• För att säkerställa en stabil tillgång till arbetsplatser för medborgare är det av stor vikt att kommunen verkar för en balanserad näringsstruktur med hög resiliens mot konjunktursvängningar.
• Även fast besöksnäringen inte kan flyttas så påverkas den starkt av omvärldsfaktorer som exempelvis klimat och bränslepriser. Därför bör
  kommunen lägga särskilt fokus på en hållbar och bred besöksnäring samt att diversifiera näringslivet så att den övriga lokala näringen inte är alltför beroende av besöksnäringen.
•  

Produktutveckling och kollegialt lärande

Med innovation menar vi förmågan att tänka nytt och skapa nya produkter och tjänster baserat främst på förändrad efterfrågan men även kopplat till forskningsläge. Ett innovativt förhållningssätt är nödvändigt för att näringslivet ska fortsätta vara konkurrenskraftigt.

• Entreprenörskap definieras som ”förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter”. Bergs kommun har en stark tradition av entreprenörer, vilken måste bevaras och initieras redan under skolåldern.
• I dialogmöten framkommer en tydlig efterfrågan att skapa förutsättningar att lära av varandra. Att nya företagare får möjlighet att lära från företagare som har varit verksamma länge, men även att äldre företagare kan få stöd i utveckling från unga företagare.
• Nyckeln till att dra nytta av innovation och entreprenörskap för att skapa ett starkare näringsliv ligger i att skapa möjligheter för företagare och även offentliga tjänstepersoner att träffas under både strukturerade och avslappnade former. Nätverkande skapar nya möjligheter och kan effektivisera arbetet.
• En särskild insats som efterfrågas är företagarhus eller möjligheter till co-working. På dessa platser träffas människor som annars inte träffas
  och nya möjligheter och idéer skapas. Med en stark besöksnäring bör vi skapa möjligheter även för besökande företagare att ta del av dessa
  kontaktytor.

Nyetableringar

För att säkerställa den höga nivån av företagande i kommunen som är basen i näringsstrukturen bör särskilt fokus läggas på att säkerställa kontinuerliga nyetableringar.

• Kommunen bör arbeta för att motivera och rusta medborgare för att starta egna företag. Denna process bör börja under grundskoletiden.
• Kommunen bör agera aktivt för att få företag att flytta till Bergs kommun för att öka arbetstillfällena och skapa balans i näringsstrukturen. Särskilt fokus bör läggas på att attrahera företag som erbjuder akademiska tjänster.
• En stor del av kommunens företag ägs och drivs av medborgare som är över 60 år. För att säkerställa en kontinuitet bör kommunen lägga
  särskilt fokus på generationsväxling.

Nya drivkrafter till företagande

I en ständigt föränderlig omvärld är det viktigt att kommunen har kunskap om och kan ta till vara på nya drivkrafter till företagande.

Livsstilsföretagande och socialt företagande blir sannolikt en allt viktigare del av näringslivet under kommande år. Målet för sociala företag är att bidra till ett inkluderande och hållbart samhälle och hitta innovativa lösningar på samhällsutmaningar snarare än göra vinst. Dessa företagare fyller en mycket viktig roll i framför allt landsbygdens utveckling. Hit räknas även kulturarbetare som också behöver ett mer strukturerat stöd från kommunen och andra myndigheter.