Hoppa till innehåll

Matförgiftning och smittskydd

Om du misstänker att du blivit matförgiftad ska du alltid anmäla det till oss så snabbt som möjligt. Anmäl alltid i den kommun där du ätit eller köpt det misstänkta livsmedlet.

Genom att snabbt anmäla misstänkt matförgiftning kan du förhindra att andra blir sjuka. När du ringer oss och anmäler misstänkt matförgiftning ställer vi ett antal frågor till dig. Frågorna är till för att vi ska kunna ta reda på vad som orsakat matförgiftningen.

Det är viktigt att tidigt utreda matförgiftningar för att hinna ta prov på kvarvarande livsmedel. Prov bör också tas på några av de drabbade, lämpligen undersöks smittade personer för bakterier, virus och parasiter.

Du kan ringa miljö- och byggavdelningen via kommunens växel på 0687-161 00, eller kontakta miljö- och byggavdelningen, men kom då ihåg att lämna ett telefonnummer som vi kan nå på dig för att ställa frågor till dig om den misstänkta matförgiftningen.

Utbrottsutredning

För att förhindra fortsatta utbrott och smittspridning är det viktigt med snabb smittspårning och att åtgärder vidtas för att stoppa smittan. Ibland krävs större utredningar för att lyckas med detta och då är det angeläget att det finns en tydlig ansvarsfördelning och ett gott samarbete mellan berörda organisationer och myndigheter.

I Jämtlands län har Region Jämtland Härjedalens smittskyddsenhet, kommunernas miljö- och hälsoskyddsavdelningar samt länsveterinären på länsstyrelsen gemensamma rutiner för hantering av ärenden inom smittskydd och livsmedelsburna utbrott. Rutinerna gäller för utredning och åtgärder vid misstänkt matförgiftning, samt vid vissa smittsamma sjukdomar som omfattas av smittskyddslagen och/eller livsmedelslagen. Gemensamma rutiner underlättar och säkrar utbrottshantering vid geografisk spridning där flera aktörer kan vara inblandade.

Vad orsakar matförgiftning?

Matförgiftningar kan orsakas av mikroorganismer och deras toxiner (gifter) men även av kemiska ämnen och rena gifter, till exempel giftiga svampar.

Livsmedelsburen smitta eller matförgiftning kan delas upp i två olika grupper, infektion och förgiftning.

Infektion

Maten innehåller mikroorganismer som från mag-och tarmkanalen tränger in i tarmväggen och orsakar inflammation (till exempel Salmonella, Shigella, Campylobacter, Yersinia, Calicivirus( vintekräksjuka).

Förgiftning

Maten blir förorenad av framför allt bakterier som vid sin tillväxt bildar bakteriegifter (toxiner) till exempel Staphylococcus aureus, Clostridium perfringens och Bacillus cereus. Clostridium botulinum är också en toxinbildande bakterie men orsakar helt andra symtom än de övriga. Vissa förorenande mikroorganismer kan också via sina egna enzymer omvandla till exempel äggviteämnen (proteiner) i livsmedlet till toxiska produkter.

Omkring en tredjedel av de rapporterade livsmedelsutbrotten orsakas av någon organism inom "infektionsgruppen". Ungefär en tredjedel orsakas av någon toxinbildande mikroorganism, medan man i resten av fallen inte återfinner något smittämne överhuvudtaget.

Livsmedel kan bli smittfarligt på grund av:

  • Att smittämnet finns med i livsmedlet redan från början och ges möjlighet att växa till. Till exempel kan C. Perfringens, vars sporer finns naturligt i jord och på grönsaker överleva tillagning av långkok, typ kalops, och vid bristande avsvalning då växa till i stora mängder. Toxin kan då bildas i tarmen när bakterien återgår till sporform.
  • Att icke sporbildande bakterier överlever, och eventuellt tillväxer, om tillagningstemperaturen varit för låg och livsmedlet därefter förvarats på ett felaktigt sätt, till exmpel salmonella i äggrätter, campylobakter i kyckling, diverse olika bakterier i kryddor.
  • Att en person som är smittbärare, till exempel av calicivirus, (vinterkräksjuka) förorenar livsmedlet genom att hantera det. I dessa fall försökas smittämnet alltså inte i själva livsmedlet.
  • Att livsmedlet bevattnats, behandlats eller sköljts i förorenat vatten (vatten som innehåller shigella, salmonella, EHEC i olika salladssorter, calicivirus, hepatit A i hallon).
  • att naturligt förekommande ämnen i livsmedlet, via inverkan av förorenade mikroorganismer, omvandlats till "gifter", till exempel till histamin i fisk.

Kontaktpersoner