Brytning av alunskiffer vid Storsjön - frågor och svar

Ovikens nya kyrka, en strimma av Myrviken och Oviksfjällen i bakgrunden.

Därför bör det kommunala vetot mot uranbrytning finnas kvar tills ett nytt veto mot gruvdrift i alunskiffer är på plats

Det handlar om verksamheter som skulle påverka dricksvatten, odlingsmarker, markanvändning, bostäder, företag och kommunal utveckling under mycket lång tid. När riskerna och de långsiktiga konsekvenserna bärs lokalt måste berörda kommuner och medborgare också ha ett verkligt inflytande. Det är därför det kommunala vetot är viktigt.

Företrädare för Socialdemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna i kommunerna runt Storsjön har i gemensamma debattartiklar förklarat varför gruvdrift i alunskiffer kräver särskild lagstiftning, varför utdragna undersökningstillstånd i alunskiffer skadar berörda bygder och varför dagens uranveto inte bör tas bort innan ett genomtänkt och rättsligt hållbart alunskifferveto är både utrett och infört.

All brytning av alunskiffer medför omfattande miljörisker. Bergarten innehåller inte bara vanadin, uran och andra eftertraktade metaller utan också kadmium, arsenik, bly och många andra ämnen med konstaterad potential att förgifta dricksvatten och markområden för överskådlig framtid. När krossad alunskiffer kommer i kontakt med syre och vatten frigörs sådana gifter. Kolhalten är dessutom så hög att brytning av alunskiffer utan koldioxidavskiljning skulle medföra omfattande klimatpåverkande utsläpp.

Här sammanfattas viktiga budskap som kommunerna runt Storsjön har framfört i frågan de senaste åren. I slutet av dokumentet finns länkar till ett urval av debattartiklar. Informationen är presenterad i form av påståenden som följs av invändningar/frågor och svar. Rubrikerna är följande:

1. Därför hänger uranvetot och alunskiffer ihop

Regeringen föreslår att det kommunala vetot mot uranbrytning ska avskaffas. Varför pratar ni om alunskiffer?

Därför att uranfrågan i Sverige i praktiken är knuten till alunskiffer, en bergart som förekommer i Skåne, Västergötland, Östergötland, Öland, Närke och längs den svenska fjällkedjan.

Regeringens egna utredningar kommer fram till att det är i alunskiffrarna som uran når sina högsta koncentrationer i den svenska berggrunden. Detta borde leda till slutsatsen att det saknas förutsättningar för hållbar uranutvinning i Sverige; bergartens uranhalter är mycket låga men förekomsten av giftiga ämnen är desto större.

Storskalig uranbrytning i Sverige förutsätter i praktiken alunskiffergruvor. Därför kan ”uranvetot” inte isoleras från alunskifferfrågan.

Regeringen vill utreda ett nytt veto mot gruvdrift i alunskiffer. Räcker inte det?

Nej, det gällande uranvetot bör inte tas bort innan ett alunskifferveto finns på plats. Det skulle hota lokalt inflytande och det kommunala självbestämmandet där riskerna är som störst. Innan detta sker bör ett genomtänkt och rättsligt hållbart veto mot gruvdrift i alunskiffer utredas och införas.

Gruvdrift i alunskiffer skulle innebära dagbrott med stor påverkan på landskap och ekosystem. Så omfattande ingrepp kräver långsiktiga och stabila spelregler. Att avskaffa ett fungerande veto med hänvisning till att ett annat veto “utreds” skulle skapa ryckighet och osäkerhet kring framtida tillståndsprocesser.

Varför ska den lokala nivån ha veto i en fråga som rör nationella intressen?

Därför att konsekvenserna bärs lokalt.

Det handlar om verksamheter som skulle påverka dricksvatten, odlingsmarker, markanvändning, bostäder, företag och kommunal utveckling för generationer framåt. När nyttan beskrivs som nationell men riskerna och konsekvenserna bärs lokalt måste berörda kommuner och medborgare ha ett verkligt inflytande. Det är därför det kommunala vetot är viktigt.

2. Därför räcker inte dagens miljölagstiftning

Räcker inte Sveriges stränga miljölagstiftning?

Nej, miljölagstiftningen är inte anpassad till alunskifferns egenskaper.

Kadmium, bly, arsenik och andra giftiga ämnen bör inte få lämnas kvar i deponier på gruvplatsen, det skulle innebära risker för läckage i hundratals år. Dagens miljölagstiftning ställer inga krav på att giftiga ämnen avskiljs och deponeras separat.

Ett annat krav vid gruvdrift i bergarten bör vara att dess innehåll av samhällsviktiga metaller faktiskt tas tillvara. Det ställs inga sådana krav i dag. Det innebär att kritiska ämnen som just nu är för komplicerade eller för dyra att utvinna kan lämnas kvar i gruvavfallet.

Varför ska kommuner kunna säga nej till brytning av viktiga metaller?

Därför att rent dricksvatten inte är förhandlingsbart.

Behovet av ökad inhemsk produktion av metaller och mineral i Europa ifrågasätts inte. Men det betyder inte att fungerande odlingsmarker eller rent dricksvatten för våra medborgare är förhandlingsbart.

Alunskifferns halter av brytvärda ämnen är mycket låga men förekomsten av giftiga ämnen är desto större. Gruvdrift i bergarten innebär dokumenterade risker för förgiftade vattendrag och landområden.

3. Därför måste metoderna vara utvecklade före tillstånd

Är det inte rimligt att gruvbolagen får bearbetningskoncession först, innan de kostar på dyr utveckling av metoder?

Nej. En ansökan om bearbetningskoncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning där det framgår vilka miljöeffekter verksamheten kan medföra för omgivningen. Det förutsätter rimligen att det redan finns redovisade metoder för utvinning och deponi, inklusive en beskrivning av hur giftiga ämnen ska hanteras.

Att det ännu inte finns svar på dessa frågor borde betyda stopp i processen. Det är inte rimligt att Sverige ska öppna dörren för storskalig utvinning ur alunskiffer utan att det först har utvecklats verifierat hållbara metoder för hela processen, från utvinning till deponi.

Detta är också relevant för Bergsstatens prövning. En beviljad bearbetningskoncession förutsätter att fyndigheten bedöms kunna bli ekonomiskt lönsam. Om lagstiftningen kräver att kadmium, arsenik, bly och andra giftiga ämnen avskiljs och deponeras separat förändras både miljöriskerna och projektets ekonomi. Därför kan inte metodfrågorna skjutas till ett senare skede.

Finns det inget exempel på hållbar utvinning av metaller ur alunskiffer som vi kan lära av?

Nej. Hållbar utvinning av metaller ur alunskiffer har hittills inte demonstrerats någonstans i världen.

Aura Energy, ett australiskt prospekteringsföretag, lämnade efter 17 års undersökningstillstånd in en ansökan om bearbetningskoncession för ett område i Ovikenområdet, några kilometer från Storsjön, år 2024. Kungliga Vetenskapsakademien har granskat bolagets ansökan och konstaterat att den redovisade utvinningsprocessen aldrig har testats i praktiken och att ingen dokumentation styrker att processen ens demonstrerats i laboratorieskala under realistiska betingelser.

Det bekräftar huvudproblemet: Sverige bör inte öppna för storskalig utvinning ur alunskiffer innan hållbara metoder finns redovisade och demonstrerade i teknisk skala.

4. Därför är argumentet om uranförsörjning svagt

Behöver inte Sverige inhemskt uran för kärnkraftens försörjning?

Regeringens utredningar visar att uranutvinning i Sverige förutsätter gruvdrift i alunskiffer. Det skulle innebära mycket liten nytta i förhållande till ingreppen.

I Aura Energys tänkta gruva i Ovikenområdet handlar det om brytning av cirka 65 miljoner ton berg, varav drygt 40 miljoner ton alunskiffermalm. Det gör projektet omkring 30 gånger större än alunskiffergruvan i Ranstad.

I Ranstad bröts cirka 1,5 miljoner ton alunskiffer på 1960-talet. Arbetet med att stoppa giftiga läckage från deponin har kostat över en halv miljard kronor, och området övervakas i dag som miljöriskzon.

En 30 gånger så stor alunskiffergruva skulle, efter mer än tio års drift, bara ha levererat uran som räcker i cirka tre år till dagens svenska kärnkraftsreaktorer. Avfallet och risken för långvarig utlakning av giftiga ämnen till marker och dricksvattentäkter blir desto större.

Behövs inte alunskiffergruvor för energi- och klimatomställningen?

Tvärtom. Alunskifferns halter av brytvärda metaller är låga, men halterna av organiskt kol är höga, ofta i storleksordningen 10–15 procent. Beräkningar från SLU visar att bara Aura Energys tänkta gruva i Ovikenområdet skulle släppa ut cirka 20 miljoner ton koldioxid. Det är mer än ett års samlade utsläpp från Sveriges vägtrafik.

Det går inte att beskriva gruvdrift i alunskiffer som en del av klimatomställningen. Klimatutsläpp, hälsorisker, förgiftade marker och vattendrag behöver hanteras i samma bedömning.

5. Därför är även undersökningstillstånd i alunskiffer skadliga

Undersökningstillstånd är väl inte gruvdrift?

Nej, men de skadar ändå. Antalet undersökningstillstånd i alunskiffer växer nu snabbt i stora delar av Sverige, till skada för orter, byar och företag som plötsligt ligger på eller invid potentiella dagbrott.

Det handlar inte om obebodda vildmarker. I Jämtland berörs hela orter och byar, inklusive en kyrkby med anor från 1100-talet. De berörda bygderna har varit bebodda i tusentals år, bland annat eftersom alunskiffer förekommer tillsammans med Sveriges bördigaste jordar.

Vi menar att hållbara metoder för gruvdrift i alunskiffer ska utvecklas innan undersökningstillstånd beviljas.

6. Sammanfattning

Dagens uranveto bör inte slopas förrän ett genomtänkt och rättsligt hållbart alunskifferveto är både utrett och infört.

Alunskiffer kräver särskild lagstiftning. Bergarten har låga halter av brytvärda metaller, men innehåller kadmium, arsenik, bly och andra giftiga ämnen – när krossad alunskiffer kommer i kontakt med syre och vatten frigörs dessa ämnen. I dag saknas lagkrav som säkerställer att de avskiljs och deponeras separat.

Först när det ställs krav på hållbara metoder för utvinning och deponi, anpassade för alunskiffer, kan konsekvenserna av metallutvinning ur bergarten börja bedömas på grunder som liknar annan gruvdrift i Sverige.

7. Tidigare gemensamma inlägg

Ett urval av debattartiklar, undertecknade av företrädare för kommunerna Berg, Åre, Östersund och Krokom.

Svenska Dagbladet, 11 mars 2026
”Kommuner kan lamslås om veto mot uranbrytning tas bort”
Undertecknad av företrädare för: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna.
https://www.svd.se/a/zOA7zr/kommuner-kan-lamslas-om-veto-mot-uranbrytning-tas-bort-skriver-debattorer

Dagens Samhälle, 1 april 2025
”Alunskiffer kräver särskild lagstiftning”
Undertecknad av företrädare för: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.
https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/alunskiffer-kraver-sarskild-lagstiftning/

Dagens Samhälle, 20 mars 2025
”Undersökningstillstånd för gruvdrift kräver dialog”
Undertecknad av företrädare för: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.
https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/undersokningstillstand-for-gruvdrift-kraver-dialog/

Dagens industri, 28 januari 2025
”Uranutvinning ur alunskiffer får orimliga konsekvenser”
Undertecknad av företrädare för: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.
https://www.di.se/debatt/uranutvinning-ur-alunskiffer-far-orimliga-konsekvenser/