Program för social hållbarhet

Programmet ska, utifrån ett hållbarhetsperspektiv, stärka humankapitalet och det sociala kapitalet i kommunen fram till år 2040 för att skapa förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling. Att stärka dessa kapital blir allt viktigare för att möta de demografiska utmaningarna, där fler invånare behöver välfärdstjänster samtidigt som den arbetsföra befolkningen inte ökar i samma takt.

Eftersom social hållbarhet och folkhälsa är nära sammankopplade riktas programmet, i likhet med det nationella folkhälsoarbetet, mot de samhälleliga förutsättningar och strukturella faktorer som påverkar människors hälsa och den sociala hållbarheten. Det nationella målet om en så god och jämlikt fördelad hälsa som möjligt är därför även vägledande för arbetet med social hållbarhet.

Programmet syftar till att motverka de ojämlikheter som uppstår genom att olika grupper i samhället, exempelvis kvinnor och män eller personer med olika socioekonomiska förutsättningar, har systematiskt skilda livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor.

En god och jämlik hälsa är både ett mål i sig och en strategi för hållbar utveckling. Det innebär att perspektivet om jämlik hälsa ska integreras i beslutsfattandet inom alla samhällsområden som påverkar människors livsvillkor, såsom vård, skola, omsorg och samhällsplanering.

Programmets uppbyggnad

Programmet utgår från det nationella folkhälsopolitiska ramverket och är anpassat till kommunens lokala förutsättningar och behov. Strukturen bygger på de nationella målområdena, men har kompletterats med ett nionde målområde – trygghet, jämlikhet och jämställdhet – för att tydliggöra betydelsen av dessa frågor i kommunens långsiktiga utvecklingsarbete. Detta målområde ska genomsyra samtliga delar av programmet.

Varje målområde innehåller ett antal lokala fokusområden som beskriver vad kommunen särskilt behöver prioritera för att nå de långsiktiga målen. Fokusområdena har identifierats genom dialog med invånare och andra aktörer och bygger på kommunens styrkor, utmaningar och förutsättningar. På så sätt förenar programmet nationella ambitioner med lokala behov och skapar en gemensam inriktning för kommunens arbete med social hållbarhet.

Programmets målområden och fokusområden utgör ett stöd för planering, genomförande och uppföljning inom kommunens verksamheter och ska bidra till ett samordnat och långsiktigt hållbarhetsarbete.

För att uppnå en god och jämlik hälsa behöver människor ges likvärdiga livsvillkor och förutsättningar, vilket också utgör grunden för ett socialt hållbart samhälle. En individs hälsa påverkas av en rad faktorer, såsom individuella förutsättningar, sociala relationer, levnadsvanor, livsvillkor och de samhälleliga strukturer som omger individen. Dessa brukar benämnas hälsans bestämningsfaktorer och beskrivs i den modell som utvecklats av Göran Dahlgren och Margaret Whitehead (1991). Faktorerna samverkar i ett komplext och ömsesidigt beroende där förändringar inom ett område påverkar förutsättningarna inom andra.

Ett framgångsrikt arbete för social hållbarhet kräver därför ett helhetsperspektiv där sambanden mellan hälsans bestämningsfaktorer beaktas i planering, beslutsfattande och genomförande. Eftersom utmaningarna ofta är komplexa och spänner över flera samhällsområden kan de inte lösas genom enskilda insatser eller av en enskild aktör. Arbetet behöver i stället präglas av samverkan, lärande och ett gemensamt ansvar mellan kommunens verksamheter och andra samhällsaktörer.

Kommunens insatser ska utgå från principen om proportionell universalism. Det innebär att åtgärder ska omfatta hela befolkningen samtidigt som omfattning och utformning anpassas efter olika målgruppers och geografiska områdens skilda behov och förutsättningar.

Samverkan med andra aktörer

Ett socialt hållbart samhälle kan inte skapas av kommunen ensam. För att nå programmets mål krävs ett långsiktigt och strukturerat samarbete mellan offentliga verksamheter, näringsliv, civilsamhälle och andra samhällsaktörer. Genom samverkan kan olika perspektiv och behov tas till vara, resurser användas mer effektivt och insatser samordnas för att skapa bättre förutsättningar för en god och jämlik hälsa.

Länsstyrelsen har ett statligt samordningsansvar och bidrar genom arbete inom bland annat regional utveckling, samhällsplanering, friluftsliv och krisberedskap. Myndigheten ansvarar även för uppdrag inom områden som ANDTS, brottsförebyggande arbete, mäns våld mot kvinnor, mänskliga rättigheter och integration.

Region Jämtland Härjedalen har ett övergripande ansvar för hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik och regional utveckling. Regionen är också en viktig samverkanspart inom kultur, utbildning, besöksnäring och folkhälsa. Smittskyddsenheten, som är en del av regionen, ansvarar för det regionala smittskyddsarbetet och ger stöd och vägledning i frågor som rör smittförebyggande arbete och smittspårning.

Civilsamhället är en central resurs för ett socialt hållbart samhälle. Föreningsliv, idrottsrörelse, kulturverksamheter, friluftsorganisationer och brukarorganisationer bidrar till delaktighet, gemenskap, fysisk aktivitet och demokratiskt inflytande. Genom sitt engagemang stärker de människors möjligheter att påverka sin livssituation och skapa sociala sammanhang.

Även näringslivet spelar en viktig roll genom att skapa arbetstillfällen, bidra till attraktiva livsmiljöer och utveckla produkter och tjänster som främjar hälsa och välbefinnande. Ett nära samarbete mellan kommunen och näringslivet är därför en viktig förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling.

Koppling till de globala målen

Programmet för social hållbarhet utgör kommunens samlade inriktning för att omsätta Agenda 2030 och de globala målen i det lokala utvecklingsarbetet. Genom att stärka människors livsvillkor, delaktighet och hälsa bidrar programmet till en hållbar samhällsutveckling där ingen lämnas utanför. De nationella folkhälsomålen och de globala målen förstärker varandra och utgör tillsammans en grund för kommunens långsiktiga arbete med social hållbarhet.

Programmet bidrar främst till genomförandet av sex av Agenda 2030 globala mål. Genom att förebygga utanförskap, stärka människors egenmakt och skapa goda uppväxt- och levnadsvillkor bidrar programmet till Mål 1 – Ingen fattigdom, där fattigdom ses ur ett brett perspektiv som omfattar ekonomiska, sociala och hälsomässiga förutsättningar.

Arbetet för en god och jämlik hälsa är programmets främsta fokus och bidrar direkt till Mål 3 – God hälsa och välbefinnande. Genom hälsofrämjande och förebyggande insatser samt genom att påverka de faktorer som formar människors livsvillkor skapas bättre förutsättningar för ett långt och hälsosamt liv.

Programmet stödjer även Mål 4 – God utbildning för alla genom att lyfta betydelsen av goda uppväxtvillkor, livslångt lärande och likvärdiga möjligheter att utvecklas och delta i arbets- och samhällslivet.

Genom att verka för lika rättigheter, möjligheter och inflytande för kvinnor och män samt motverka diskriminering och våld bidrar programmet till Mål 5 – Jämställdhet. Kommunens arbete för trygghet, jämlikhet och jämställdhet är en grundläggande del av den sociala hållbarheten.

Programmets övergripande ambition att minska skillnader i livsvillkor och hälsa bidrar samtidigt till Mål 10 – Minskad ojämlikhet. Arbetet utgår från principen om allas lika värde och rätten till likvärdiga möjligheter, oavsett individuella eller socioekonomiska förutsättningar.

Genom att stärka delaktighet, tillit och demokratiskt inflytande samt arbeta för ett tryggt samhälle fritt från våld och diskriminering bidrar programmet även till Mål 16 – Fredliga och inkluderande samhällen. Ett socialt hållbart samhälle förutsätter öppna, rättssäkra och inkluderande institutioner där invånare ges möjlighet att påverka samhällsutvecklingen.

Tillsammans visar dessa mål hur programmet omsätter Agenda 2030 i praktiskt kommunalt utvecklingsarbete. Genom ett långsiktigt och kunskapsbaserat arbete med social hållbarhet bidrar kommunen till att uppfylla både de globala målen och de nationella folkhälsopolitiska målen.

Koppling till BRP+

Programmet för social hållbarhet utgår från BRP+, ett ramverk som kompletterar traditionella ekonomiska mått genom att belysa de faktorer som långsiktigt skapar ett hållbart och välmående samhälle. Med stöd av BRP+ riktas fokus mot utvecklingen av kommunens humankapital, sociala kapital och invånarnas livskvalitet. Ramverket ger därmed ett bredare beslutsunderlag och stärker möjligheterna att följa upp hur kommunens insatser bidrar till en hållbar samhällsutveckling.

Programmet har en tydlig koppling till BRP+ genom att flera av dess målområden syftar till att stärka kommunens humankapital och sociala kapital samt förbättra invånarnas livskvalitet.

Humankapitalet utvecklas genom insatser som stärker hälsa, utbildning, kompetensutveckling och goda uppväxtvillkor. Ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa, ett livslångt lärande och ett hållbart arbetsliv bidrar till att öka kommunens samlade förmåga att möta framtidens behov.

Det sociala kapitalet stärks genom insatser som främjar delaktighet, tillit, trygghet, jämlikhet och demokratiskt inflytande. Ett samhälle där människor känner förtroende för varandra och för samhällets institutioner skapar bättre förutsättningar för gemenskap, samverkan och lokal utveckling.

Programmets målområden bidrar även till ökad livskvalitet genom att skapa goda förutsättningar för människors hälsa, utbildning, sociala relationer, trygghet, kulturella identitet och möjligheter att påverka sin egen livssituation. Dessa faktorer har stor betydelse både för individens välbefinnande och för kommunens långsiktiga utvecklingskraft.

Genom att använda BRP+ som ett kompletterande analys- och uppföljningsverktyg kan kommunen följa hur investeringar i social hållbarhet stärker de värden som skapar ett attraktivt, resilient och långsiktigt hållbart samhälle. Ramverket bidrar därmed till att synliggöra effekter som inte fångas av traditionella ekonomiska mått, men som är avgörande för kommunens utveckling.