- Startsida
- Kommun och politik
- Kommunens program och mål
- Program för ekonomisk hållbarhet
Program för ekonomisk hållbarhet
I juni 2024 aktualiserades kommunens program för ekonomisk hållbarhet. Programmet ska genomsyras av ett hållbarhetsperspektiv och stärka det ekonomiska och fysiska kapitalet. Programmet ska skapa förutsättningar för en positiv utveckling i den geografiska kommunen även efter år 2040.
Ekonomisk hållbar utveckling och tillväxt får inte ske på bekostnad av miljömässiga villkor och ska bidra till ökad jämlikhet och god livskvalitet för invånare. Den ska skapa gynnsamma förutsättningar för ett hållbart näringsliv i tätort och landsbygd.
Som en del av Saepmie och som samisk förvaltningskommun tar kommunen särskild hänsyn till och inspireras av det samiska perspektivet. Samiska värderingar och samisk traditionell kunskap tas tillvara och ses som en tillgång för att uppnå de ekonomiska hållbarhetsmålen.
För helhetsperspektivet behöver kommunen koncentrera sitt arbete på synergier som finns mellan miljömål, sociala och ekonomiska mål i de värden och upplevelser som naturen runt oss erbjuder.
Genom programmet vill vi öka medvetenheten om ekonomiska hållbarhetsfrågor samtidigt som vi vill tydliggöra behoven samt göra det lättare att fatta kloka beslut i alla nivåer i samhället. Programmet skapar ett brett underlag för avvägning inför politiska beslut.
Utvecklingsplaner för de sju bygderna
Programmets hjärta är de individuella utvecklingsplanerna för var och en av kommunens sju olika geografiska områden eller bygder. Vår kommun är geografiskt mycket stor, och förutsättningarna ser olika ut i olika delar av kommunen. Det har vi velat ta fasta på, och programmet innehåller därför sju individuella utvecklingsplaner för de sju bygderna inom kommunen.
-
En attraktiv kommun
För att människor ska vilja bo på en plats krävs att platsen är attraktiv. Attraktivitet är ofta en subjektiv värdering som bygger på den enskildes preferenser, värderingar och tidigare upplevelser. Därför är det extra viktigt att alla som bor och verkar i kommunen tar ansvar för att vara goda ambassadörer.
-
Kommunens inriktningsmål inom ekonomisk hållbarhet
Programmet för ekonomisk hållbarhet omfattar tre inriktningsmål. De tre inriktningsmålen är satta för att rikta kommunens arbete för att nå mål för ekonomisk hållbar utveckling och hållbar tillväxt. Genom arbete i samtliga program för hållbarhet, utifrån politisk prioritering och gemensamma mål i budget, främjas förutsättningarna för en hållbar utveckling för Bergs kommun och ett lokalt genomförande av Agenda 2030.
-
Programmets uppbyggnad
Det övergripande syftet med Bergs kommuns program för ekonomisk hållbarhet är att lämna över ett samhälle som bidrar till ökad jämlikhet och god livskvalitet till nästa generation. Utveckling och tillväxt ska inte ske på bekostnad av miljömässiga villkor.
-
Livskvalitet och BRP+
Den ekonomiska tillväxten är ett viktigt medel för samhällets utveckling. BNP och det regionala uttrycket BRP har därför tagit en naturlig plats som huvudindikator för att kunna följa nationers och regioners utveckling. En återkommande diskussion har dock förts kring BNP-måttets begränsningar att fånga samhällsutvecklingen i stort, och den livskvalitet som BNP i grund och botten är tänkt att bidra till. BNP mäter inte heller resursutnyttjande och om produktionen är hållbar i ett längre perspektiv.
-
Bakgrund
Programmet för ekonomisk hållbarhet utgår från kommunens vision: En framåt kommun som rekommenderas av alla . Visionen handlar om att våga tänka nytt, växa klokt och att knyta till oss ambassadörer så att fler vill och kan bo i Bergs kommun.
-
Programmets förhållande till andra styrdokument
Programmet för ekonomisk hållbarhet kan ses som en förlängning på den röda tråd som går genom EU:s utvecklingsstrategi, den nationella strategin för hållbar regional utveckling och RUS - den regionala utvecklingsstrategin. Detta för att kommunen ska kunna dra nytta av nationella och regionala satsningar och strategier på bästa sätt.
-
Hållbar utveckling
Vi har valt att arbeta utifrån den så kallade munkmodellen. Den visar på vikten av att organisera samhällssystemen på ett sätt som upprätthåller en godtagbar social grund utan att överskrida de ekologiska ramarna.