Bakgrund
Programmet för ekonomisk hållbarhet utgår från kommunens vision: En framåt kommun som rekommenderas av alla. Visionen handlar om att våga tänka nytt, växa klokt och att knyta till oss ambassadörer så att fler vill och kan bo i Bergs kommun.
2018 beslutade kommunstyrelsen att ta fram ett tillväxtprogram med hållbarhetsperspektiv. Programmet är framtaget i dialog med kommunledning, kommunala verksamheter och medborgare.
Under processen gjorde kommunen även en strukturanalys som komplement till dialogarbetet. I denna beskrivs Bergs kommun som en landsbygdskommun i gränslandet mellan Östersunds arbetsmarknad och fjällvärldens enastående naturvärden. Det är en beskrivning som summerar några av Bergs kommun absoluta styrkor, men som samtidigt skymmer en mängd nyanser i kommunens rumsliga strukturer.
Kommunen har ett livskraftigt näringsliv, en entreprenöriell befolkning och starka traditioner inom exempelvis jord- och skogsbruket, rennäringen, besöksnäringen och energisektorn. Samtidigt har kommunen en demografiskt utmanande situation, med en förhållandevis gammal och åldrande
befolkning och ett kvinnounderskott. Utbildningsnivån ligger generellt på en nivå som skulle behöva höjas.
Vad är ekonomisk hållbarhet?
Jordklotets naturresurser är begränsade. Hållbar utveckling är konsumtion som tar hänsyn till
kommande generationers behov. Målet med hållbar utveckling är att trygga goda levnadsmöjligheter för dagens generationer, och för kommande generationer. Det innebär att hushålla med naturresurserna på ett hållbart sätt.
Ekonomisk hållbarhet innebär att ekonomiska beslut har sin grund i att skapa en balanserad tillväxt som varken förstör naturresurser eller ökar skulder. Målet är att lagar och förordningar samt företags och konsumenters ekonomiska beslut istället leder till effektfull återanvändning och användning av förnybara naturresurser. På lång sikt är det viktigt för hela världen och för de kommande generationerna att beakta jordens bärkraft.
Hållbar ekonomisk utveckling för offentlig verksamhet innebär därmed att åtgärder och beslut är långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamma, utifrån såväl sociala som ekologiska perspektiv.
Cirkulär ekonomi
En cirkulär ekonomi är ett verktyg för att minska samhällets resursanvändning och den miljöpåver- kan som följer av resursanvändningen. Detta hanteras i programmet för ekologisk hållbarhet.
Cirkulär ekonomi kan beskrivas utifrån en biologisk och en teknisk materialcykel. Genom ett mer resurseffektivt nyttjande av material i respektive cykel kan livslängden och värdet öka, samtidigt som uttaget av ny råvara och deponeringen av avfall minskar. Cirkulära kretslopp försöker efter- likna naturens kretslopp. När vi efterliknar naturens kretslopp minskar vi belastningen på jordens ekosystem, till skillnad från den nuvarande linjära ekonomiska modellen som utgår från att vi kontinuerligt behöver använda nya råvaror.
Den nya ekonomin
Den nya ekonomin kan ses på tre olika sätt:
- en ekonomi med hög och stabil tillväxt kombinerat med låg inflation
- en globaliserad, avreglerad och liberaliserad ekonomi
- en tjänsteekonomi som är teknik- och kunskapsorienterad.
Digitalisering
En central del av den nya ekonomin är den ökande digitaliseringen av ekonomin, där teknologi och digitala plattformar spelar en avgörande roll för produktion, distribution och konsumtion av varor och tjänster. Exempel på digitala trender är e-handel, molntjänster, artificiell intelligens och
Internet of Things.
Innovationsdriven tillväxt
I den nya ekonomin är innovation och nyskapande drivkrafter för tillväxt. Företag som kan anpassa sig till snabba förändringar och kontinuerligt utveckla nya produkter, tjänster och affärsmodeller har en fördel på marknaden.
Distansarbete och flexibla arbetsformer
Den nya ekonomin omfattar även flexibla arbetsformer, såsom frilansarbete, deltidsanställningar och distansarbete. Individer har möjlighet att arbeta på sina egna villkor och anpassa sitt arbetsliv efter behov och önskemål. Detta ökar sysselsättningen och stödjer samhällsutvecklingen.
Kunskapsbaserad ekonomi
Den nya ekonomin präglas av en ökad betydelse av kunskap, utbildning och kompetens. Med en accelererande teknologisk utveckling krävs det att arbetskraften har relevant och aktuell kompetens för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden.
Globalisering och internationellt samarbete
Den nya ekonomin är starkt kopplad till globaliseringen, där företag och ekonomiska aktörer
samverkar över nationsgränserna och skapar komplexa globala affärsnätverk. Internationellt samarbete blir allt viktigare för att driva tillväxt och utveckling.
Grön tillväxt
Grön tillväxt innebär att man stödjer ekonomisk tillväxt och utveckling och samtidigt ser till att våra naturtillgångar räcker till för att ge de resurser och miljötjänster som vårt välbefinnande beror på. För att uppnå detta måste man skapa förutsättningar för att attrahera och stärka det hållbara näringslivet som i sin tur gynnar en hållbar ekonomi och grön tillväxt.
Det ställer krav på en medveten samhällsplanering och utveckling av allmänna ytor som utgår från hur staden, tätorterna och landsbygderna fungerar, vad som saknas och vilken utveckling som krävs utan att ge avkall på hållbarhetskriterierna. Tätorternas och landsbygdernas potential ska tillvaratas, utvecklas och omotiverade sociala och ekonomiska skillnader mellan stad och landsbygd ska minska.
Kommunens uppdrag i det ekonomiska hållbarhetsarbetet
Sveriges kommuner bär ett stort ansvar för att göra de globala målen relevanta utifrån lokala behov och förutsättningar. Kommunens demokratiuppdrag innebär bland annat att skapa engagemang och åstadkomma förändringar, och genom det lokala ansvaret för vård, omsorg, skola, samhällsplanering och miljö- och hälsotillsyn är kommunen viktig för det konkreta genomförandet. Uppdrag inom kultur, fritid, sysselsättning och näringslivsutveckling är inte tvingande för en kommun men däremot avgörande i arbetet för att nå de ekonomiska hållbarhetsmålen.
Bergs kommun ska arbeta med de ekonomiska hållbarhetsmålen:
- Genom sin myndighetsutövning
- Genom att möjliggöra för andra att agera hållbart
- Genom sin roll som verksamhetsutövare
- Som kunskapsspridare och föredöme
Hantera målkonflikter, förändringsprocesser och lyft synergier
Eftersom en hållbar utveckling kräver en omfattande omställning i samhället kommer oundvikligen olika intressen att ställas mot varandra. Här har kommunen en viktig uppgift i att hitta balans
mellan enskilda och allmänna intressen, och det är viktigt att alla parters intressen lyfts fram på ett bra sätt.
Kommunen behöver därför fokusera på att hitta och förstärka de synergier som finns i att driva ett brett hållbarhetsarbete på lokal nivå.
Förändring sker ständigt och är en förutsättning för utveckling och anpassning. Förändring handlar om att gå från ett nu-läge till ett ny-läge. Dels handlar det om att hitta nya lösningar, dels om att ändra beteenden för att anamma den nya lösningen. Och det är just förändrade beteenden som brukar vara mest utmanande att få på plats.
Kommunen behöver grundläggande kunskaper i hur förändringsprocesser fungerar för att nå framgång:
- Förändringsarbete tar tid och nya vanor och rutiner behöver etableras.
- Förändringsprocesser är oförutsägbara.
- Organisationer och individer är komplexa.
- Förändring möter alltid motstånd då den utlöser rädslor och utmanar våra vanor.
Syfte med programmet för ekonomisk hållbarhet
Programmet för ekonomisk hållbarhet ska genomsyras av ett hållbarhetsperspektiv och stärka det ekonomiska och fysiska kapitalet. Programmet ska skapa förutsättningar för en positiv utveckling i den geografiska kommunen även efter år 2040.
Ekonomisk hållbar utveckling och tillväxt får inte ske på bekostnad av miljömässiga villkor och ska bidra till ökad jämlikhet och god livskvalitet för invånare. Den ska skapa gynnsamma förutsättningar för ett hållbart näringsliv i tätort och landsbygd.
Som en del av Saepmie och som samisk förvaltningskommun tar kommunen särskild hänsyn till och inspireras av det samiska perspektivet. Samiska värderingar och samisk traditionell kunskap tas tillvara och ses som en tillgång för att uppnå de ekonomiska hållbarhetsmålen.
För helhetsperspektivet behöver kommunen koncentrera sitt arbete på synergier som finns mellan miljömål, sociala och ekonomiska mål i de värden och upplevelser som naturen runt oss erbjuder.
Genom programmet vill vi öka medvetenheten om ekonomiska hållbarhetsfrågor samtidigt som vi vill tydliggöra behoven samt göra det lättare att fatta kloka beslut i alla nivåer i samhället. Programmet skapar ett brett underlag för avvägning inför politiska beslut.