Biologisk mångfald

Fjällens och de stora sammanhängande fjällnära skogarnas unika biologiska mångfald har utvecklats naturligt sedan inlandsisen drog sig tillbaka, till stor del på grund av det renbete som bedrivits under tusentals år.

Det historiskt omfattande fäbodbrukets varsamma skötsel med bland annat slåtter och betesdjur under hundratals år har utvecklat en rik biologisk mångfald.

Det rika kulturlandskapet i Storsjöbygden har en kalkrik berggrund som ger bördig mark och mångfald av biotoper som gynnar den biologiska mångfalden.

Det finns ovanliga arter med sin huvudutbredning i den här delen av landet. De brukar kallas ansvarsarter eftersom vi har ett extra ansvar lokalt att skydda deras förekomster. Kommunen behöver därför god kunskap om dessa arter och vilka miljöer som behöver värnas och vårdas i samverkan med Länsstyrelsen.

Den fysiska planeringen bör ses över för att tydligare beskriva markbehov och förbättra livsmiljöer för vår unika biologisk mångfald och det bidrag till ekosystemtjänster som detta ger upphov till.

Hot mot biologisk mångfald

Förlusten av biologisk mångfald är ett minst lika allvarligt miljöhot som klimatförändringar och dessa är tydligt sammankopplade och förstärker varandra.

Ett av de största hoten är att det artrika kulturlandskapet växer igen och hotar många av de unika artsammansättningarna i dessa kulturmarker.

Ett annat stort hot är skogsbruk i artrika kontinuitetsskogar, vilket är marker som under hundratals år varit trädbevuxna utan väsentliga trädslagsbyten.

Kommunen behöver god kunskap om invasiva arter som hotar den lokala biologiska mångfalden och samverka med andra myndigheter för att motverka etablering och utbredning av dessa.

Exploateringar som riskerar att påverka viktiga livsmiljöer för biologisk mångfald bör undvikas eller minimeras. Om biotoper ändå skadas bör detta kompenseras genom att skapa liknande livsmiljöer i närområdet.

Kommunen ska kontinuerligt miljöövervaka sjöar och vattendrag och verka för kalkning av vattnen.

Bergs kommun ska motverka att genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är introducerade inom kommunen.

Kultur- och odlingslandskapen

Kulturlandskapets biologiska mångfald är beroende av att markerna brukas på rätt sätt.

Jordbruksnäringen har länge varit viktig i Berg. Kommunen behöver medverka till goda förutsättningar för ett aktivt och varierat jordbruk som utvecklas. Detta gynnar både landskapsbilden, biologisk mångfald, lokalt producerad mat samt minskar sårbarheten vid kriser.

För att åstadkomma detta bör Bergs kommun begränsa exploateringen av jordbruksmark och se över möjligheterna att tillsammans med Länsstyrelsen inrätta reservat som omfattar odlingslandskapet.

Bergs kommun behöver även arbeta för att gamla odlingsmarker och kulturlandskap inte växer igen.

Rennäringen bidrar på ett unikt sätt till den biologiska mångfalden i kommunen och behöver skyddas. Renskötseln skapar speciella naturtyper i fjällen som erbjuder livsmiljöer för många arter och genom bete av ett annars igenväxande äldre kulturlandskap i lägre terräng.

I perioder då renarna är speciellt känsliga ska kommunen i samverkan med samebyarna och andra myndigheter informera och säkra att renarna inte ofredas.

Kommunen ska verka för att naturområden med biologisk mångfald som är viktiga för rennäringen bevaras och skyddas mot störning och slitage.

Samebyarna ska involveras tidigt i frågor kring markanvändning inom eller nära renskötselområden.

För att säkerställa betesbruk bör kommunen utöka inköpen från lokala matproducenter till kommunverksamheternas måltider.

En del av kulturlandskapets biologiska mångfald finns även längs artrika vägkanter, vilka bör skyddas i samverkan med andra myndigheter.

Naturnära samhällen och tätorter

Naturen nära där vi bor är viktig för biologisk mångfald och ekosystemtjänster men har också en positiv inverkan på folkhälsan på många sätt.

Kommunen ska säkerställa att delar av den tätortsnära naturen ska vara nåbar för alla oavsett etnicitet, funktionsnedsättning, socioekonomisk status och ålder.

För ökad förståelse för biologisk mångfald samt ge möjlighet till utomhuspedagogisk verksamhet bör skolskogar med artrika naturmiljöer finnas i anslutning till alla skolor.

Kommunen ska bekämpa invasiva arter och främst odla inhemska arter som gynnar pollinatörer, biologisk mångfald samt pedagogiska och estetiska värden.

God kunskap om biologisk mångfald

För att kunna ta hänsyn till den biologiska mångfalden behöver kunskapen och medvetandet öka, vilket ger goda förutsättningar för kommunen att vara en förebild i skötseln av det egna markinnehavet.

Kunskap om vilka miljökrav olika arter har är en viktig del av skötsel och skydd av naturområden för att den biologiska mångfalden ska bevaras långsiktigt.

Kommunen bör även regelbundet informera och uppmuntra medborgare om individuella initiativ som kan gynna den biologiska mångfalden och ekosystemen.