- Startsida
- Bygga, bo och miljö
- Vatten och avlopp
- Enskilt avlopp
- Ta hand om din avloppsanläggning
Ta hand om din avloppsanläggning
Livslängden på en avloppsanläggning är begränsad och beror helt på hur man sköter den och vilken belastning den har. Behovet av underhåll kan variera beroende på typ av anläggning. Regelbunden egenkontroll ökar sannolikheten för en lång livslängd och en problemfri drift med god rening.
Om reningen inte fungerar som den ska finns till exempel risk att din eller grannarnas dricksvattenbrunn förorenas. Kom ihåg att det är du som fastighetsägare som är ansvarig för skötseln av din anläggning. Kontakta miljö- och byggavdelningen om du behöver byta hela eller delar av din avloppsanläggning.
För att lära dig mer om skötseln av din anläggning kan du läsa mer på avloppsguidens webbplats: Sköt om ditt avlopp – Avloppsguiden.se
Länk till annan webbplats.
Om du är osäker på funktionen av ditt avlopp och hur anläggningen står sig mot dagens lagkrav på rening kan du använda denna checklista: Checklistaklista – Avloppsguiden.pdf Länk till annan webbplats.
Saker som kan påverka avloppsreningen
Det finns flera saker som kan påverka avloppsreningen negativt. Det kan till exempel vara om du använder starka rengöringsmedel, häller fett i avloppet eller liknande.
Vad du spolar ner
För att avloppsanläggningen ska fungera bra ska du tänka på vad du spolar ner i toaletten och i handfaten. Kemikalier kan förstöra de biologiska reningsstegen och resultera i sämre eller förstörd rening. Undvik att spola ner sådant som kan skapa proppar i ledningarna.
Om du har ett badkar hemma som ska tömmas – töm lite i taget för att undvika att slam i slamavskiljaren spolas med ut i efterföljande reningssteg. Det är viktigt att slam hinner sedimentera i slamavskiljaren. Ett för stort flöde kan leda till slamflykt.
Slamtömning
Enskilda avloppsanläggningar ska tömmas minst en gång per år. Det är Vatten och miljöresurs mitt AB som ansvarar för slamtömningen.
Du som fastighetsägare ansvarar för att tömningen kan göras på ett smidigt sätt. Vägen fram till slamtömningsplatsen ska vara bred och körbar och du ska ha en skylt som visar var tömning ska göras.
På Vatten och miljöresurs mitt AB:s webbplats finns mer detaljerad information om kraven på framkomlighet, kostnader för slamtömning samt när slamtömmaren kommer till ditt område.
Startsida - Vatten och miljoresurs.se Länk till annan webbplats.
Slamavskiljare och minireningsverk behöver återfyllas med vatten direkt efter slamtömning för fullgod funktion.
Dispens från årlig slamtömning
I vissa fall kan du söka dispens från årlig slamtömning. Det innebär att avloppsanläggningen istället töms en gång vartannat (för WC-avlopp) eller vart fjärde år (enbart BDT-avlopp). Det är miljö- och byggavdelningen som beviljar dispensen.
Du kan till exempel få dispens om slambrunnen
- används sällan
- hör till ett litet hushåll på 1 personer
För att handlägga ditt ärende tar miljöförvaltningen ut en avgift. Du måste betala avgiften även om du inte får dispens.
Dokumentation
Dokumentera och spara alla handlingar som finns för ditt avlopp. De kan vara bra att ha vid en framtida försäljning av din fastighet eller vid tillsyn av din avloppsanläggning.
Infiltrationsanläggning
Det finns olika typer av infiltrationsanläggningar. Dels traditionella, dels sådana med moduler eller kassetter.
Illustration av en infiltrationsanläggning
Livslängden på en infiltrationsanläggning beror på belastningen, hur anläggningen är byggd och hur väl du sköter om den.
Undvik att köra med tunga fordon på infiltrationsläggningen, eller att använda den som parkering eller förvaringsyta. Plantera inte träd eller andra växter med rotsystem i närheten, eftersom de kan skada anläggningen om rötter växer in i spridarledningar.
Checklista för kontroll och service
Du som har en infiltrationsanläggning ska i första hand kontrollera följande:
Slamavskiljare
Slamavskiljaren fångar upp fasta partiklar och fett i avloppsvattnet.
Illustration som visar en slamavskiljare med T-rör. Källa: avloppsguiden.se
Slamavskiljaren ska ha ett T-rör eller motsvarande funktion. Det förhindrar att slam följer med till den efterföljande reningen.
I sista kammaren ska vattnet vara slamfritt. Vattennivån i slamavskiljaren ska vara i nivå med utloppsrörets underkant. Locket eller locken på slamavskiljaren ska vara hela, barnsäkra och lätta att öppna för den som ska slamtömma.
Gå aldrig ner i slamavskiljaren eftersom den kan innehålla farliga gaser.
Pumpbrunn
Om efterföljande rening efter slamavskiljaren ligger högre än slamavskiljaren kan man behöva en pumpbrunn. Om det finns en pumpbrunn ska du kontrollera om det är slam i den. I sådana fall måste den slamsugas. Se också till att vattennivån inte är för hög.
Illustration av var pumpbrunnen eventuellt kan finnas i en infiltrationsanläggning. Källa: avloppsguiden.se
Fördelningsbrunn
Det finns ofta en liten brunn före infiltrationsanläggningen:
Illustration som visar var fördelningsbrunnen är i en infiltrationsanläggning. Källa: avloppsguiden.se
I fördelningsbrunnen ska du kunna se spridarledningarnas utlopp.
Om vattennivån är för hög i fördelningsbrunnen kan det vara ett tecken på att infiltrationsanläggningen är igensatt.
Kontrollera att det är slamfritt i fördelningsbrunnen. Normalt ska den vara fri från slam. Om inte bör du slamsuga den och kontrollera varför slamavskiljaren släpper ifrån sig slam.
Exempel och närbild på en fördelningsbrunn. Källa: avloppsguiden.se
Luftningsrör
Luftningsrören är till för att syresätta hela avloppsanläggningen. Bakterier som bryter ner slam och närsalter i avloppsvattnet är beroende av tillräckligt med syre. Rören ska sticka upp så högt att syre kommer ner i avloppsanläggningen även vintertid med stort snödjup. De ska vara försedda med en huv så inte skräp kan ramla ner i röret. Luftningsrören sitter oftast i änden på infiltrationen. (I vissa avloppsanläggningar i båda ändar av infiltrationen.)
Exempel på luftningsrör
Kontrollera avluftningen genom hela anläggningen. – Ta bort huven på luftningsröret och kontrollera att det inte finns vatten i luftningsrören. Vatten kan vara ett tecken på att infiltrationen inte fungerar som den ska. Det kan också bero på att slam har satt igen ledningarna eller att grundvattennivån är hög.
Om det står vatten i luftningsrören ska man utreda orsaken. Sakkunnig avloppsentreprenör kan ge råd om lösning på eventuella problem.
Markbädd
Det finns traditionella markbäddar och markbäddar med moduler eller kassetter.
Illustration av en markbädd
Livslängden på en markbädd beror på belastningen, hur anläggningen är byggd och hur väl du sköter om den.
Undvik att köra med tunga fordon på avloppsanläggningen, eller att använda den som parkering eller förvaringsyta. Plantera inte träd eller andra växter med rotsystem i närheten, eftersom de kan skada anläggningen om rötter växer in i spridarledningar.
Checklista för kontroll och service
Du som har en markbädd ska kontrollera följande:
Slamavskiljare
Slamavskiljaren fångar upp fasta partiklar och fett i avloppsvattnet.
Illustration som visar vad som är en slamavskiljare i en markbädd. Källa: avloppsguiden.se
Slamavskiljaren ska ha ett T-rör eller motsvarande funktion. Det förhindrar att slam följer med till den efterföljande reningen
I sista kammaren ska vattnet vara slamfritt. Vattennivån i slamavskiljaren ska vara i nivå med utloppsrörets underkant. Locket eller locken på slamavskiljaren ska vara hela, barnsäkra och lätta att öppna för den som ska slamtömma.
Gå aldrig ner i slamavskiljaren eftersom den kan innehålla farliga gaser.
Pumpbrunn
Om efterföljande rening efter slamavskiljaren ligger högre än slamavskiljaren kan man behöva en pumpbrunn. Om det finns en pumpbrunn ska du kontrollera om det är slam i den. I sådana fall måste den slamsugas. Se också till att vattennivån inte är för hög.
Illustration av var pumpbrunnen eventuellt kan finnas i en markbädd. Källa: avloppsguiden.se
Fördelningsbrunn
Det finns ofta en liten brunn före markbädden:
Illustration som visar var fördelningsbrunnen är i en i markbädd. Källa: avloppsguiden.se
I fördelningsbrunnen ska du kunna se spridarledningarnas utlopp.
Om vattennivån är för hög i fördelningsbrunnen kan det vara ett tecken på att infiltrationsanläggningen är igensatt.
Kontrollera att det är slamfritt i fördelningsbrunnen. Normalt ska den vara fri från slam. Om inte bör du slamsuga den och kontrollera varför slamavskiljaren släpper ifrån sig slam.
Exempel och närbild på en fördelningsbrunn. Källa: avloppsguiden.se
Luftningsrör
Luftningsrören är till för att syresätta hela avloppsanläggningen. Bakterier som bryter ner slam och närsalter i avloppsvattnet är beroende av tillräckligt med syre. Rören ska sticka upp så högt att syre kommer ner i avloppsanläggningen även vintertid med stort snödjup. De ska vara försedda med en huv så inte skräp kan ramla ner i röret. Luftningsrören sitter oftast i änden på infiltrationen. (I vissa avloppsanläggningar i båda ändar av infiltrationen.)
Exempel på luftningsrör.
Kontrollera avluftningen genom hela anläggningen. – Ta bort huven på luftningsröret och kontrollera att det inte finns vatten i luftningsrören. Vatten kan vara ett tecken på att infiltrationen inte fungerar som den ska. Det kan också bero på att slam har satt igen ledningarna eller att grundvattennivån är hög.
Om det står vatten i luftningsrören ska man utreda orsaken. Sakkunnig avloppsentreprenör kan ge råd om lösning på eventuella problem.
Uppsamlingsbrunn
Vattnet ska vara klart och luktfritt. Vattennivån ska vara i nivå med utloppet.
Minireningsverk
Minireningsverk kan vara tillverkade med olika tekniska lösningar och kan se olika ut.
Illustration av ett minireningsverk. Källa: avloppsguiden.se
Checklista för kontroll och service
Service eller annan fackmannamässig skötsel ska ske regelbundet enligt ditt avloppstillstånd från miljö- och byggnämnden samt tillverkarens anvisningar. Det kan vara bra att ha ett serviceavtal med ett företag som är specialiserat på just ditt reningsverk.
Du ska dokumentera drift och underhåll av ditt minireningsverk. I en del minireningsverk finns kemikalier som förbättrar reningen. Spara dokumentationen för egen del och inför framtida kontroller av miljö- och byggavdelningen. Kontakta gärna din leverantör om du inte har ett serviceprotokoll att fylla i.
Extra reningssteg
Det är viktigt att veta var avloppsvattnet tar vägen efter rening. Det kan till exempel gå ut i ett dike eller till en infiltration. Om reningsverket inte renar som det ska kan det märkas på utsläppsplatsen. Vattnet ska vara luktfritt och klart. Du kan ha ett extra reningssteg för smittämnen efter reningsverket, eller integrerat i reningsverket. Det kan till exempel vara en uv-lampa, ett kalkfilter, ett sandfilter, en liten markbädd eller en infiltration.