Budget och årsredovisning

Två viktiga dokument i kommunens verksamhet är budgeten med verksamhetsplan och årsredovisningen. Budgeten talar om vad kommunen ska arbeta med under året och vilka pengar verksamheterna får till det. Årsredovisningen talar om hur det har gått.

Både budgeten och årsredovisningen beslutas av kommunfullmäktige.

Drift och investeringar - olika delar av budgeten

Kommunens ekonomi och budget består av två delar – en driftsbudget och en investeringsbudget.

Driftsbudgeten är för kommunens löpande verksamhet. Hit hör bland annat lokalhyra, löner, inköp av läromedel och liknande.

I investeringsbudgeten finns engångskostnader för när kommunen till exempel ska investera i nya avloppsrör, bygga en ny skola, anpassa ett äldreboende eller liknande. Bergs kommun har som målsättning att själv finansiera investeringarna. Det betyder att de ska betalas med kommunens överskott, inte med lånade pengar.

Det är viktigt att skilja driftsdelen och investeringsdelen åt när man pratar om kommunens budget. Det går därför inte att flytta pengar från investeringsbudgeten till driftsbudgeten eller tvärtom. Kommunen kan inte ta av de pengar som är avsatta för att investera i det som kommunen behöver, för att istället använda dem till att finansiera den löpande verksamheten.

Kommunens intäkter

Precis som för både företag och privatpersoner så består kommunens ekonomi av både intäkter (inkomster) och utgifter.

Den största delen av kommunens intäkter kommer genom den kommunalskatt som alla som är skrivna i kommunen betalar. Skatteintäkterna står för ungefär 70 procent av kommunens totala inkomst.

Det är staten som bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på, men kommunfullmäktige som beslutar hur mycket skatt kommunen ska ta ut och hur pengarna ska fördelas.

Kommunen får också intäkter i form av statsbidrag, alltså bidrag från staten. Statsbidrag baseras på hur många invånare kommunen har, så ju fler invånare desto större statsbidrag. Vissa statsbidrag är allmänna, medan andra bara får användas inom särskilda områden som staten pekar ut.

En kommun får också ta betalt för vissa tjänster. Några exempel är avgifter för vatten- och avlopp, barnomsorg, äldreomsorg, renhållning, och tillsyn inom livsmedels- och miljöområdet. Kommunfullmäktige beslutar vad avgiften ska vara, men den får inte vara högre än verksamheten kostar. Kommunen får alltså inte gå med vinst.

Kommunen får också intäkter i form av försäljningar av till exempel fastigheter eller aktier, och i form av ränta.

Kommunens utgifter

Den största utgiften för kommunen är de anställdas löner.

Den näst största utgiftsposten är kostnaden för de tjänster och varor som kommunen inte utför eller producerar själv utan köper in av andra.

Andra utgifter är material, bidrag och räntor.

Budgeten måste vara i balans

I kommunallagen finns det så kallade ”balanskravet”. Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste vara större än utgifterna i budgeten – kommunen får alltså inte ha en budget som går minus.